söndag 24 januari 2010

Så tyst i dotterns rum


Det värker i mitt bröst av saknad när jag går in i min äldsta dotters rum. Så tyst det blev där när hon for tillbaka till England. Så tyst och så gott om plats på golvet helt plötsligt. Inga kläder, inga böcker uppslagna, inga småprylar drällandes lite varstans.

Till och med fönstret känns tomt. Jag tänder fönsterlampan. För att det ska kännas som att hon fortfarande är där, på något sätt. Det brukade ju lysa i hennes rum när hon var hemma de här fyra veckorna. Nu är där alldeles mörkt. Visst kan jag tända alla lampor som finns där inne. Men det hjälper inte. Det känns mörkt i alla fall. För hon är ju inte där. Hon, det främst lysande ljuset i sitt rum. Hon är i England.

Jag kan känna doften av henne där inne fortfarande. Men jag hör inte musiken. Jag kan så klart sätta på en av hennes favoritskivor, men det blir inte detsamma när hon inte är där.

Jag har fått sms från henne. Hon är lycklig. Hon har det bra. Jag känner att jag ska inte klaga. Eller beklaga mig. Fast det är så rysligt tomt där inne. Det känns inuti mig, en smärtsam känsla som jag vet kommer att lätta efterhand. Jag vänjer mig igen, vid att inte alltid ha henne så nära.

Kanske är det en av människans största förmågor? Just anpassningsförmågan. Det har jag funderat över många gånger. En del menar att det kan vara negativt. Vi vänjer oss också vid negativa saker. Fast jag själv tror faktiskt att det är en av de bästa förmågorna hos oss människor. Att vi kan lära nytt, anpassa oss efter nya livssituationer. Så, jag vet. Jag vänjer mig igen. Man gör det, konstigt nog. Fast just nu, två dagar efter att hon rest, så har jag inte vant mig än. Jag saknar henne.

7 kommentarer:

  1. Hej Maskroskvinnan!
    Jaha det var bara att börja om*suck*
    Jag som hade skrivit så mycket ska försöka börja på nytt.

    Ja tänk att det gått en månad sen julafton,
    jag tycker tiden går fort eller hur?

    Så din dotter har rest tillbaka till England,då
    blir det väl du som tar en tripp över inte sant?
    Stackars kisse som saknar henne så.....

    Jag har aldrig vant mej att mina barn har åkt det
    blir så ensamt utan dem kanske kan bero på barnbarnen pratar och gå på.

    Ja fläskkarre är en av de favoriter jag har för jag gillar att karda på benen,det är nog dags för mej att köpa fläskben så jag har mer att karda på....
    Nej fkäskkotlett är inte heller fel,panera du dem eller steker du dem utan?
    Vill du ha ett recept som jag bruka göra med fläskotletter med ost och skinka?

    Ja jag vet den har inte fungerat på ett par dagar
    Jag förstår inte varför inte passagen rättar till
    problemet,sen ar jag nyfiken häromdagen så j´gick jag in till Dr Dalqvist blogg,trots att det var så länge sen jag tog upp det med passagen om att hon inte hade reklam det kommer sa de,än har hon ingen reklam...Och de som är kvar på passagen de har fått större och störtre reklam snart kan de väl inte skriva kommentarer längre.
    Jag önskar dej en trevlig Söndagskväll.
    Kramar.

    SvaraRadera
  2. Hej Agath!

    Tack för att du tog dig tid att skriva så mycket till mig. Det gjorde mig glad!

    Visst har tiden sedan julafton gått fort, det tycker jag också. Hoppas nu att det går lika fort tills att vårblommorna börjar dyka upp i rabatterna.

    Alldeles nyss pratade jag i telefon med min dotter och hon lät så lycklig. Så det känns bra. Fast tomt är det här hemma utan henne. Jag har inte vant mig än. Det blir bättre för mig efter ett tag.

    Jo, Agath, jag vill väldigt gärna flyga över och hälsa på henne. Fast jag är ruskigt flygrädd, så jag måste utmana mig själv för att göra det.

    Fläskkarré är verkligen jättegott! Köp du dig lite fläskben också, det tycker jag. Jag panerar inte fläskkotletterna, jag steker dem som de är. Det blir så god sås till fläskkotletter, tycker jag.

    Ja, tack! Jag tar gärna ett recept på fläskkotletter med ost och skinka från dig. Det kan väl inte vara annat än gott, tänker jag.

    Jag håller med om att reklamen i bloggarna på Passagen har blivit väldigt stor. Så stora bilder på djur så att jag hoppade till när de dök upp var det nu senast. Det är inte särskilt snyggt tycker jag. Här är det skönt att slippa reklamen. Det är en fördel med min nya blogg, tycker jag.

    Trevlig söndagskväll till dig också!

    Kramar
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  3. Maskroskvinnan!
    Jag visste inte om du hade svarat förrän jag tittade in igen.
    Nåja det jag menar med kottlet man steker dem lite lätt med de kryddor du gillar till fläsklkött jag brukar använda salt peppar och svartpeppar inte för mycket,så ställer jag ugnbwen på 200 grader och lägger fläskkotletterna på ett ugnssäker avkång form,
    Så lägger jag en skinka på varje kotlett och en skiva tomat och sedan massor av ost så det täcker köttet.Så slår jag lite vatten i stekjärnet så det blir en sky,sen ställer jag den i ugnen,Under den tiden som potatisen kokar så när de är färdiga så är köttet också färdigt men håll dick på osten så den inte blir bränd,Äsch du förstår nog hur jag menar, men det är gott det vill jag lova.
    Kramar

    SvaraRadera
  4. glömde mej skyn ska med i ugnen så du inte tror den
    ska vara separat.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Hej Agath!

    Tack för receptet! Det lät som ett recept i min stil, att det sköter sig nästan självt medan potatisen kokar. Perfekt! Det ska jag prova.

    Och jag förstår precis det du skriver, känner jag. Jag kan känna doften av maten till och med när du skriver om mat, Agath.

    Ha en bra dag!

    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  6. Tänk så olika vi är, jag tycker att det känns helt okey, till och med skönt att barnen flyttat hemifrån:-) Man träffar ju dem ändå, pratar ofta på MSN med dem och så..

    SvaraRadera
  7. Hej Anne-Sofie!

    Visst är vi olika, vi människor.

    Det finns stunder när jag också tycker att det är vilsamt att inte ha de unga vuxna hemma. Fast just när de varit hemma och försvinner så långt bort som till England, då känns det starkt inuti mig. Men jag vet att det blir bättre igen efter ett tag. Jag vänjer mig.

    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera