onsdag 4 augusti 2010

Nära skjuter ingen hare...


... men, oj, så nära det var att en bil körde rakt in i min bil för en stund sedan när jag skulle in till stan. Jag körde i min fil och mötte en buss. Plötsligt gjorde en bil bakom bussen en omkörning och det gick inte långsamt för den bilen, kan jag säga.

Som tur var hade jag tillräckligt snabb reflex för att väja undan till den högra filen och som tur var så var det ingen annan bil där just då.

Som tur var... eller om det nu var något annat. Som till exempel att det är meningen att jag ska finnas kvar här på jorden ett tag till.

Tack för att jag lever!

6 kommentarer:

  1. Man kan inte lita på någon i trafiken....Usch vad otäckt, men tur att din reaktionsförmåga fungerar så bra :-))
    Kram
    Susanne

    SvaraRadera
  2. Hej Susanne!

    Än är det tydligen lite liv i mig. :))) Eftersom jag reagerade så snabbt som jag gjorde, tack och lov, säger jag, för det var ruskigt nära.

    Kram
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  3. Hej Maskroskvinnan!
    Jag blir bara tröttare och tröttare,jag vet inte vad som är fel,
    vi ska strax iväg till akuten men först lite mat i kistan,för det kan dröja länge innan jag ser mat igen
    Kramar.

    SvaraRadera
  4. Hej Maskroskvinnan!
    Ja då var vi hemma igen han kollade mitt huvud och trodde
    först det var senfästet som jag fått inflamation i,men sen
    togs det lite blodprover och urinprov så visades sig att
    jag hade för många vita blodkroppar,så han trodde att det
    kunde bero på urinsvägsinfektion,så jag fick några piller
    som gjorde att huvudvärken kände mindre ont och så fick jag
    antibiotika så får vi väl se om det hjälper.
    Ja fast idag behövde vi inte sitta så länge som sist,men det var
    ju bra med mat ändå.
    Kramar och tack.

    SvaraRadera
  5. Hej Maskroskvinnan!
    Ja vi får hoppas att den antibiotika hjälper som
    jag fick av läkaren.Tack snälla du.
    Kramar

    SvaraRadera
  6. Hej Agath!

    Fint att läsa att du har fått hjälp, hoppas att du kryar på dig nu.

    Kramar
    Anna-Karin

    SvaraRadera