torsdag 3 maj 2012

Resa från då till nu



Jag rensar bland papper, anteckningar och foton efter mamma. Jag visste inte att hon hade skrivit så mycket som hon gjort, skrivit ned sina tankar och känslor. Hela mitt eget liv passerar förbi på samma gång. Ibland på ont, ibland på gott. Ofta rinner tårarna. Länge.

Ibland dyker det upp frågor jag skulle vilja ställa till mamma.

Ibland hittar jag svar på något jag undrat över.

Det är en omtumlande resa jag gör just nu i mitt liv.

Det jag gör känns som det mest tyngsta sedan mamma dött. Troligen är det något jag ska lära mig nu igen. Jag ska få med mig erfarenheter. Nya insikter.

Det allra mesta slänger jag i den stora blå plastsäcken. Det känns bra.

Nu släpper jag taget för idag om allt som varit för att vila i nuet.

Därute är det vår på riktigt. Fågelkvitter, solsken, insekter och blommor. Gräs som snart behöver klippas.

Jag har en hundvalp att ta hand om. Som också behöver klippas.

Jag har mig själv att ta hand om också.

Fast där inuti mig sitter det någon liten som skriker högt "Ta hand om mig, jag orkar inte längre".

Jag känner mig så trött.

6 kommentarer:

  1. Anna-Karin, detta var märkligt. Jag kände på mig med visshet att att du skulle skriva detta inlägg.
    I mitt fall lade jag undan alltihop. Ville inget veta, bäst att inte bry sig.

    Om skolan är det en mycket svart tavla som målas upp. Orättvisor mot barn är omänskligt och fördärvande. Det svartaste kapitalet härjar.
    Skrivet av Kalle Bitter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tar det i lugn takt nu, Kalle, att sortera bland papper och annat. Fast det väcker många minnen till liv i mig. På ont och ibland på gott.

      För mig är det en del i sorgearbetet. Det kommer att gå över, det lugnar sig igen.

      Att klyftorna ökar också i skolan hos barnen är minst sagt upprörande. Fast inte förvånande så som vårt samhälle är idag. Det är bara politiken som man för idag i Sverige som avspeglar sig på olika ställen i samhället.

      Kram till Kalle Bitter

      Radera
  2. Vi ska lära oss att överleva...sortera bort negativa minnen..spara det positiva..det är skeenden i livet alltid..men blir mera smärtsamt vid förlust. Ta ett steg i taget så ska det gå att komma frammåt o vidare...styrketankar o kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Malurva för de visa och stöttande orden som du skriver till mig. Jag tar dem med mig när jag fortsätter att sortera och rensa efter min mammas död.

      Varm kram och allt gott till dig

      Radera
  3. .:sänder kärlek med alla mina tankar:.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, fina Ninja, kärlek tillbaka till dig. <3

      Varm kram

      Radera