tisdag 7 augusti 2012

Mammas gravsten är på plats


För alla er som stöttade mig och följde mig när min mamma var döende och så småningom dog, vill jag berätta att idag är min mammas gravsten på plats.

Det vilar frid över platsen där mamma vilar.

Tack från mitt hjärta till alla som stöttade mig under den då så tunga tiden med varma ord, omtanke och empati i cyberrymden.

Steg för steg lämnar jag nu något bakom mig i mitt liv. Samtidigt bär jag det i mitt hjärta för evigt. Och öppnar dörren till det nya som väntar i mitt liv.

Då, nu, sedan ...

Allt vävs samman i livets väv.

Tråd för tråd.

Ett steg i taget.


 



Jag har idag också fått iväg tackkorten till nära och kära.

6 kommentarer:

  1. Jag tycker inte att jag har stöttat dig nog. Jag skrev några gånger men min iphone krånglade.. sen hade jag nytt jobb o problem med mediciner mot restless lehgs du vet. Jag var helt slut för det var så starka biverkningar. Hoppas att du inte är sur på mig.. men jag bad mycket för er iaf. Gud funns alltid med er.
    Kram Från Carola

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är verkligen inte sur på dig, Carola. Jag har följt hur du har haft det omkring dig, med jobb och annat. I första hand är det sig själv som man ska ta hand om. För att sedan orka bry sig om andra.

      Du är en av mina trogna följare här i cyberrymden och jag känner också som att jag och du är vänner IRL.

      Så, allt gott till dig och tack för att du finns.

      Varm kram

      Radera
  2. Ja du ser..så texten blir när jag skriver..och ofta lyckades jag inte posta !! Carola

    SvaraRadera
    Svar
    1. No problems, Carola. ;)

      Kram igen! :)

      Radera
  3. Ett steg och en dag i taget är fullt tillräckligt, så fort som
    de drar iväg med oss. Jag ser lönnen också får vara med.

    Gravsten åt Ingrid
    vita pelargonier
    Livet fortsätter.

    Då börjar ditt nästa kapitel Anna-Karin. Kram, Kalle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lönnen hänger med fortfarande på mammas gravplats. Trots att de klippt häcken. Det känns fint för mig. Min mamma hade ett alldeles särskilt förhållande just till lönnar. Ser du att den har börjat få lite höstfärger nu, lönnen?

      Varje dag är ett nytt kapitel i våra liv, eller hur, Kalle? Vissa är tyngre att dra igång och andra är lättare. Vissa kapitel går lätt att "läsa", andra tar lite längre tid.

      Steg för steg så går jag vidare nu. Mot det jag inget vet något om. Så som det är för oss alla.

      Varm kram och en fin helg önskar jag dig.

      Radera