lördag 15 december 2012

Julgran eller plastgran?


Idag var det dags att köpa julgran. Jag började fundera över om vi kanske skulle satsa på en plastgran i stället för en levande gran? Slippa vattna granen. Slippa barret. Slippa åka iväg och köpa den och slippa göra oss av med den.

Är det god ekonomi att köpa en plastgran? Hur länge håller den sig "fräsch"? Är det miljövänligt?

Ja, många tankar i mitt huvud var det för den här granens skull.

Så småningom fattade vi beslut om att ha en "levande" gran den här julen också.

Nu står granen i garaget tills dagen innan julafton när vi tar in den och klär den riktigt vacker.

Jag längtar till den dagen. Då är äldsta dottern hemma från Prag. Vi ska äta första julskinkesmörgåsen med hemlagad stark senap som får det att bränna långt upp i näsan och dricka julmust.

Krångligare än så är det inte för mig att känna fullkomlig lycka och julstämning.


4 kommentarer:

  1. En riktig grangran ska det vara på gammaldagsvis. Kådan luktar
    så gott. Jag minns hur mina Smålands-sparsamma mostrar sådde
    luktärter kring den avbarrade granen ute i trädgården om våren.
    Morfar gjorde potatismosare med en bit avbarkad stam och
    grenstumparna. Och din morfar gjorde potatis-skalare minns jag ;)

    Djupare dopp i grytan Anna-Karin! Kram från Kalle grankvist;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det mycket jul över doften från en vanlig gran, det håller jag med om. Sedan finns det andra saker som är positiva med plastgranar, kan jag tänka ibland.

      Härligt att läsa det du berättar om hur man använde de avbarrade granarna förr i tiden. Jag har ibland funderat över att göra ett fågelträd av granen i trädgården, efter jul. Sätta den i snön och hänga talgbollar och annat gott i den. Kanske att jag gör det denna julen. Jag har gott om fåglar i trädgården vissa dagar nu. Blåmesar, talgoxar och idag såg jag hackspetten också. :)

      Ingen jul utan dopp i grytan, Kalle. ;)

      Kram!

      Radera
  2. Visst är det någon speciellt med en riktig gran, doften. Något levande. Själv har jag som stadsbo ingen sådan gran tyvärr, får nöja mig med en liten platsvariant. Kram C

    SvaraRadera
    Svar
    1. De där smågranarna som man säljer tycker jag är så söta! Någon gång i mitt liv ska jag ha en liten bordsgran, tänker jag. Antingen levande eller i plast. :)

      Kram

      Radera