tisdag 25 februari 2014

Soluppgång och solnedgång

Tänk att en soluppgång i februari kan vara lika rosaskimrande vacker som en solnedgång mitt i sommaren.

Och en solnedgång i februari lika vacker som en soluppgång mitt i sommaren.



Så har det varit hos mig på höjderna kring Vättern idag.

Ljuset bländar mig.

Jag älskar skymningen.

Och gryningen. 

Ett ljus som är mjukare för själen än det under dagen.

10 kommentarer:

  1. Vilken vacker bild... Hos mig har det varit mörkt och grått idag, bara en strimma av blå himmel, men våren känns nära. Det behövs både för kropp och själ.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Anne. :)

      Våren kan vara både härlig och smärtsam på samma gång, för mig.

      Kram

      Radera
  2. Fin bild! Jag också hänförs av soluppgång och solnedgång. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Moi! :)

      Vilken tur att det finns både soluppgångar och solnedgångar i livet! :)

      Kram

      Radera
  3. Åh, så jag tycker som Dig om det...
    Mjukare för själen, än under dagen...en välbehövlig känsla av vilsamro.

    Kramen från Eva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Eva. :) Ofta har man nära till sina känslor också vid gryning och skymning, närmre än mitt under dagen. Att kura skymning brukade man säga förr. Det är vilsamt för själen. :)

      Kram

      Radera
  4. Alltså borde man intaga en vilosam och återhållsam
    middagssiesta ett par timmar när solljuset sprakar.
    Minnesbild från Tallebackens Uppservatorium:

    När dimman lättar
    soluppgång i spindelväv
    paradisprydnad,

    SvaraRadera
    Svar
    1. En liten middagssiesta är en riktigt bra idé, det ger jag till mig själv ibland. :)

      Så fint du skriver om dimma, spindelväv och paradisprydnad.

      Kram

      Radera
  5. Det ser verkligen vackert ut. Det är så sant det du skriver.

    Ha nu en skön torsdag
    kram
    Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Malin! :)

      En skön helg önskar jag dig.

      Kram

      Radera