lördag 5 april 2014

Brist på andlighet skapar tomhet


"Gå dit hjärtat leder dig", står det på halsbandet jag bär kring min hals.

Jag fortsätter att läsa i min bok av Patricia Tudor-Sandahl innan jag somnar. Igår kväll läste jag hennes tankar kring hur bristen på andlighet i vår tid skapar känslor av tomhet.

Vad är då andlighet? Det är  intressant att fundera över olika begrepp tycker jag. För mig handlar andlighet om att medvetet söka mig inåt till mina egna tankar och lyssna på dem.

Att meditera är för mig ett sätt att nå mitt inre. Vem hittar jag då där? Vem är jag djupt där inne när allt runt omkring skalats bort? När bruset tystnat.

Frid är den starkaste känslan av mitt jag i ett meditativt tillstånd. Glädje en annan känsla som jag ofta känner. Kärlek till världen, universum och människorna brukar också träda fram starkt när jag mediterar. Ibland rinner där tårar på mina kinder. Sorg är också en del av den jag är som människa idag. Ödmjukhet. Tillit.

Det behövs mer än någonsin i vår tid tror jag att man medvetet tar sig tid för eftertanke eller meditation för att nå sin egen själ. Att bara vara i stillhet och lyssna till sig själv.

Det är så många budskap som surrar runt och tränger sig in i oss hela tiden. I konsumtionssamhället. Media. Sociala medier. Min egen blogg. Lyssna gärna. Fast sök också din egen röst.

Jag tänker att om man aldrig tar sig tiden att lyssna till sig själv drunknar det som är "Jag" i allt det andra. Det är då vi kan känna oss tomma. Som att vi inte längre finns till. Vi tappar meningen med just vårt liv vilket i sin tur kan få oss att känna vilsenhet, oro och ångest.

Samtidigt hör vi alla samman för mig.

Att nå dit, att känna att vi alla hör samman, är en mäktig upplevelse för mig.


LIVETS PÄRLOR

Din hand är din.

Så som min hand är min.

Din hand i min.

Min ...

I din.

Allas händer i varandras händer.

Tillsammans.

I evighet.

Livets pärlor utan slut ...

Och du är en av dem.


(Anna-Karin)



#Blogg100 - Dag 37

20 kommentarer:

  1. Andlighet är grunden för mig. Att ha något att lita till ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sant, Eva. Att ha något att lita till. En inre trygghet. Så viktigt.

      Kram

      Radera
  2. Gillar din text.
    Jag är själv andlig sökare. Mediterar. Finner frid. Ljus och Kärlek.
    Just nu har jag lite svårt att må bra, trots att jag borde, men det är övergående, får snyta ut det. Kram, och solig dag! ♥

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det andliga sökandet ger mening i en människas liv, tror jag. Härligt att du också mår bra av att meditera. Tänk hur synen på meditation förändrats de senaste åren här i Sverige. Från "flum" till läkande och utvecklande, något naturligt för många idag.

      Kram

      Radera
  3. Så fint du sätter orden på det Anna-Karin ♥
    Jag har snuddat alltmer vid den tanken, kring den känslan
    som på något sätt kan försvinna längre bort, i ett livsbrus...

    Kramen Eva

    SvaraRadera
  4. Va tomt livet vore utan andlighet..Älskar mina stunder i Guds Ord, Bibeln ����

    SvaraRadera
    Svar
    1. Livet blir tomt utan andlighet. Härligt att du hittat din väg till andlighet. Det finns många olika sätt att nå dit. Alla kan hitta sin väg, tror jag. Om man vill.

      Allt gott!

      Radera
  5. Det låter sannerligen inte som du träffat på en urtidsapa
    eller robot långt där inne i din meditation Anna-Karin ;)
    Du skrev en gång du ville bli präst……
    ((Kram)) Kalle

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag tror att det bor en urtidsapa djupt inuti mig, Kalle. :)

      Det stämmer att jag drömde om att bli präst när jag var liten. Älskade att lyssna på predkningar (!) och fantiserade om hur det skulle kännas att stå där uppe i predikstolen och tala till människorna om Jesus, kärleken, döden och födelsen.

      Fast det är länge sedan jag släppt den drömmen. Jag hade ju fler drömmar: Att bli journalist. Författare. Nunna. Eller präst. Inte lätt att hinna med allt det under ett liv. ;)

      Kram

      Radera
  6. Kan bara instämma i dessa kloka ord Anna-Karin. Varm lördagskram från Växjö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack goa Elisabeth! :)

      Varm kram till dig. <3

      Radera
  7. Vackert halsband med fin text. Jag är själv andlig av mig och har mediterat i omgångar sen 1970-talet och hållit på med avslappning. Du formulerar dig alltid så bra så det går rakt in. Jag tror inte på nån gud men däremot ett liv efter detta och att det finns nåt runt oss för det har jag kännt sen jag var barn. Känner lätt av stämningar och det kan vara en nackdel ibland. Just nu så kan jag inte slappna eftersom vi har en horribel situation runt oss men vi jobbar på att lösa saker.

    kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Malin, för att du gillar hur jag skriver. :)

      Jag känner också väldigt lätt av stämningar och som du skriver är det ibland jobbigt. Ibland är det bra att kunna göra det, tycker jag.

      Hoppas att du får det lugnare omkring dig snart så att du kan koppla av.

      Kram

      Radera
  8. Säger som du att jag hoppas att mer och mer människor lär sig att vara i ensamhet med sig själva. De ska också lära sig att njuta av den stunden och även lära sig att lyssna till det de får höra. Mediterar då jag går ute med Sokko i naturen. Fin dikt/ kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller med dig, Spanaren, i det du skriver här.

      Jag övar mig mycket just nu på att lära mig njuta av ensamheten efter så många år med barn och unga nära mig. Ibland är ensamheten underbar. Ibland behöver jag möten med människor.

      Kram

      Radera
  9. Nej Anna-Karin, jag tvivlar på att du mötte en apa i din meditation.
    Då hade du inte alls funnit avslappnande läkande sinnesro i den,
    utan med ett tjut rusat ut och upp i ditt lönnträd letande efter bananer.
    Vore du präst hade jag gärna kommit och lyssnat. ((Kram Kalle))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske har du rätt, Kalle, vem vet? :)

      Det är så tillräckligt för mig att du läser och kommenterar här i min blogg. :) Det var nog aldrig meningen att jag skulle bli präst, tror jag. Min dröm när jag var liten om att bli präst handlade nog mer om en längtan att berätta. Och det får jag ju göra hur mycket som helst här i min blogg. Jag är en berättare mer än en präst, tror jag. :)

      Kram

      Radera
  10. Fantastiskt att läsa din blogg! Du skriver som det är och tar parti för de som inte orkar ge röst åt sin utsatthet. Bra jobbat och vackert skrivet om andlighet :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Lohla-Marie, för de vänliga orden till mig om mitt skrivande!

      Du är varmt välkommen att läsa i min blogg när du vill. Här är det öppet dygnet runt.

      Allt gott till dig!

      Radera