onsdag 2 december 2015

Hårfint - om torkhuvar, locktänger och annat

Här är jag fem år och sitter i torkhuven med papiljotter och väntar på att håret ska torka.

Idag la jag både julen och dotterns flytt helt åt sidan och lät min hårfrisörska i stan ta hand om mig i stället. Det är en sann njutning att få bli ompysslad och fixad i håret tycker jag.

När jag var liten var det vanligt att kvinnor gick till hårfrisörskan varje lördag för att "lägga håret", som det hette. Om jag nu minns rätt så brukade det vara lördagar som de gick dit. Där fick de vila sina trötta ben efter att ha lagat mat och städat och tvättat och tagit hand om barn och annat i ett hushåll hela veckan. Där satt de i hårsalongen med papiljotter i håret i torkhuvar och bläddrade i damtidningar. Säkert pratade man lite skvaller också under tiden som man blev fin i håret.

Tiderna förändras. Jag minns hur glad jag var när jag köpte mig mitt livs första hårfön. Sen blev det en locktång. Idag har jag en värmeborste när jag ska vara lite extra fin. Men för det mesta låter jag mitt hår självtorka nu för tiden. Det finns kardborrespolar som är skonsamma för håret. De fungerar bra för mig en vanlig vardag. Om jag nu gör något alls med håret. Eftersom jag har självfall och en lättskött frisyr behöver jag inte lägga mycket tid på att fixa mitt hår.

Min mamma hade en torkhuv i vårt hem. Ibland rullade min mamma upp mitt långa hår på papiljotter. Sedan fick jag sitta på en stol med torkhuven över mitt huvud tills håret var torrt. Och läsa damtidning. Då kände jag mig stor, minns jag. Och väldigt glad. Som de där tanterna som la håret på lördagarna.

Tänk att det var så roligt att leka vuxen när man var barn. Nu när jag är vuxen längtar jag ibland efter att leka barn, att få känna mig liten och utan ansvar och slippa fatta en massa beslut hela tiden.

Det är väl då som jag sätter mig och bloggar ibland, tänker jag.

Barnets skaparglädje i mig som väcks till liv.

19 kommentarer:

  1. Hej Anna-Karin
    Vilken fin bild på dig i hårtorken.

    Minns också att det var på lördagar man gick till frissan. Arbetade på Göteborgsposten på den tiden och den kvinnliga chefsekreteraren gick alltid till frissan på lördag. Då arbetade vi lördagar också. Jag tyckte hon var snyggare innan hon gick till frissan för hon såg så stel och konstlad ut när hon kom därifrån. Men hon själv tyckte hon var mycket vacker, tror jag, annars skulle hon inte ha fortsatt att gå dit.
    kram Kim :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så roligt att du också minns den tiden när man gick till frissan på lördagar, Kim! Härligt att läsa din berättelse om chefssekreteraren.

      Jag gick i skolan på lördagar det första året. Men sen var det slut med 6-dagars skolvecka för min del.

      Kram

      Radera
  2. Underbar gladbild som också hade skön nostalgifaktor. Tycker också det är skönt att bli ompysslad i håret. Ditt inlägg fick mig också att minnas Carmen Curlers - inte särskilt sköna.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är bilden härlig, Ulla Maria! Carmen Curlers minns jag också nu när du skriver det. De var inte särskilt sköna, de papiljotterna. Men vill man bli fin får man lida pin, brukade man ju säga. ;) :)

      Kram

      Radera
  3. Jag har jobbat på en damfrisering och många av tanterna i byn fortsatte lägga håret en gång i veckan tills de flyttade till ålderdomshemmet/sjukhemmet. Då åkte vi till dem... :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var noga med håret på den tiden också, minsann. Så härligt att få bli ompysslad av en hårfrisörska. Tänk att få bli det en gång i veckan, åh, det skulle jag vilja bli! :)

      Kram

      Radera
  4. Skrev om hårtorkar för ett tag sedan i min blogg.
    Tänk så mysigt det måste ha varit, att få sätta sig till ro och bli ompysslad på lördagarna under torken. Vilken lyx.....Vilken skön egentid .
    Att få koppla av .

    Kommer ihåg då jag var liten hur grannen (huset mitt över) satte sig under huvven nån gång i veckan. Jag tyckte det såg så mysigt ut.
    Man såg den stora huven där inne i köket. Huven stod alltid i blickfånget innanför fönstret.

    Ha nu en jättefin dag, och tack för en härlig fin ,och gammal bild, att se av dig och huven.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härlig och säkert välbehövlig egentid var det tror jag, för de som gick till frissan på lördagarna. Sen firade de helg och på söndagen så vilade de sina händer. Helt annorlunda mot hur vi lever nu. Mera stillsamt. Men vi kan inte backa tillbaka tiden. Och varje tid har sina för- och nackdelar, tror jag.

      Tack för dina härliga minnen som de delar med dig av. :)

      Kram!

      Radera
  5. Låter håret självtorka nu när jag har lite längre hår. Har också självfall som du. Ha en bra dag/kram från kaktusen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det bra att kunna självtorka håret. Skonsamt. :)

      Kram till dig, kaktusen! (Förresten, har knopparna slagit ut än?)

      Radera
  6. Vilka roliga små minnen som dyker upp när jag läser detta! Jättekul blogginlägg o som vanligt väldigt bra skrivet. Tack Anna-Karin. Ha en go helg! Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att du hittar roliga små minnen när du läser det jag skrivit! :)

      Tack för att du läser här, Loppan, och för det du skriver till mig. :)

      Må så gott och stor kram tillbaka till dig!

      Radera
  7. Håret är i grund och botten (hårbotten alltså) ett signalmedel för
    reproduktionen. En del manfolk synes därav vara särskilt känsliga.

    Att vara ytterst sparsam med exponeringen är kanske en kvinnlig list.
    Så det ligger något i det lagda håret. ((Kram)) från Kalle Hårfager ;)
    .

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha, ha.. Kalle, du är otrolig på att kunna formulera dig på ett sätt som får mig att fnissa här när jag läser. :)

      Tack för det, för din goa humor!

      Kram Kalle Hårfager!

      Radera
    2. Jo, Kalle... du vet väl att lagt hår ligger? ;) :)

      Radera
  8. Hoppar....eller....snarare skuttar in för att önska dig en fin söndag och andra Advent.

    Kram till dig.

    SvaraRadera
  9. Vilken gullig bild. Undra hur många timmar i månaden kvinnor i alla åldrar ägnar åt sitt hår. Jag tycker om att bli klippt. Frisörskan gillar jag skarpt. Hon är billig också. Fast det har hänt att hon klippt mig i örat. Vad skönt för dig att du har självfall. Visst skulle det vara skönt att vara barn igen. Var rädd om dig.
    Kram Bosse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är jag jättegullig där på bilden, ha, ha.. och så glad är jag. Jag var en riktigt glad "onge" när jag var liten. :) Och jag kan vara riktigt glad nu också som vuxen även om det inte alltid märks här i min blogg.

      Det var en bra fråga. Hur många timmar? Ja, jag tror inte att jag kan räkna ut det, tyvärr. Men många timmar blir det. ;) :)

      Aj, aj.. en frisörska som klippt dig i örat. Om det var jag skulle jag byta frisörska direkt.

      Ta väl hand om dig du också och God Jul önskar jag dig!

      Kram

      Radera