fredag 26 februari 2010

Under snön vilar syrendoften


Under snön vilar syrendoften. Det känns fint inuti mig att tänka den meningen. Det har varit en så lång och tröttsam vinter i år. Vi behöver allt ljus, all glädje, alla blommor och alla vackra tankar som vi bara kan skaffa oss just nu.

Under snön vilar syrendoften. Visst är det fantastiskt!

Doftminnet är spännande. När jag vill kan jag föreställa mig doften från vår gamla lila syrenbuske här hemma. Den som var en liten stickling för snart tio år sedan och som kommer från min svärmors trädgård. Svärmor är död sedan länge, men syrenen lever och påminner om hennes vackra trädgård.

Under snön vilar syrendoften...

Väntar på solen, värmen och försommaren.

Precis så som jag själv väntar just nu.

På rumpan nedför trappan


Idag hade jag tur. Som att jag hade hållit en lyckoklöver i handen. Jag druttade på ändan i en snöfylld trappa. Åkte som en liten boll nedför hela trappan. Tur att det var mjuk snö. Och tur att man har lite hull där, på rumpan. Spänt är det nu. Och det smärtar bak i ryggen.

Alltsammans för att jag tänkte ta kort till min blogg.

Kort blev det. Kort som var mödan värd, kan jag säga.

Jag ska lägga in ett eller flera här i min blogg så småningom.

På vad?

Det får bli en överraskning.