söndag 31 augusti 2014

Stefan Löfvén i partiledarutfrågningen

Stefan Löfvén gav ett tryggt och säkert intryck under sin debut i en partiledarutfrågning. Han svarade engagerat och energiskt på de många skiftande frågorna han fick. Så vitt jag kunde se inga tecken på att han kände sig stressad en enda gång under utfrågningen.

Fast vad exakt vill socialdemokraterna? Skapa jobb och stärka skolan. Där var Löfvén mycket tydlig. Han uttryckte också flera gånger att han vill förändring. Skapa ett Sverige som är bäst när det gäller sysselsättning. I första hand nå målet en arbetslöshet på 4-5 % jämfört med dagens cirka 8 %. Se till att unga människor får jobb i stället för att fastna i arbetslöshet.

Välfärden och trygghetssystemen fick inte stort utrymme i kvällens utfrågning. Tyvärr, säger jag, som anser att välfärden är en lika viktig fråga som jobben och som förtjänar samma prioritet.

Precis som att det alltid kommer att finnas en klick människor som är på väg mellan olika jobb, kommer det att finnas människor som är på väg mellan ohälsa och hälsa. Eller som aldrig kommer att kunna arbeta överhuvudtaget på grund av sjukdom. Vem nämner dem bland politikerna idag?

Jag känner mig besviken på att politiker och utfrågare så sällan lyfter frågan om alla de människor som utförsäkrats under de åtta åren med alliansen. Det är en viktig fråga. Inte bara för det som varit och det som är. Utan kanske allra mest för våra barn och vår framtids skull.

Hur som helst, den bild Stefan Löfvén gav av det politiska landskapet, fick mig att känna att hans erfarenhet som förhandlare kommer att behövas och vara en stark tillgång efter valet 2014. För många förhandlingar kan det bli.

Det var skönt att slippa en massa applåder under utfrågningen av Löfvén. Hellre lyssnar jag på intressanta frågor och svar än på störande applåder som under utfrågningen av Fredrik Reinfeldt.




Lästips: Löfvén redo köra över MP (Aftonbladet)

"Vad händer när Alliansen dör?" (Aftonbladet)

"Strålande start på september" (Solrosuppropet)


Ojämlikhet dödar av Stefan Jarl


En dokumentärfilm tio minuter lång gjord av Stefan Jarl.

Ojämlikhet dödar.

Trasar sönder det som är ett samhälle.