"Vad i hela friden ska jag då hitta på i höst", tänkte jag, "när jag inte kan gå på bio, inte på caféer och inte bjuda hem vänner som jag gillar att göra". Visserligen gav ju Anders Tegnell visst hopp igår när han sa att eftersom smittspridningen är så låg just nu kommer förmodligen 70+are och riskgrupper att kunna leva ungefär som alla andra kanske redan från oktober. Men jag tror ändå att vi kommer att ha kvar en försiktighet i oss. I alla fall tror jag att jag kommer att ha det ett bra tag efter allt vi upplevt.
Så jag har tänkt läsa fler böcker. Och blogga. Lyssna på musik. Se tv-serier och filmer.
Jag har precis läst ut boken "Ensam i Paris" av Jojo Moyes. Det är en novellsamling med nio noveller och två kortromaner. Temat för berättelserna är varma kärlekshistorier och älskvärda karaktärer. Hur blir det bättre än så för mig som inte är särskilt förtjust i spänning, thriller och liknande. Jag tycker att livet i sig är tillräckligt spännande. Hellre drömmer jag mig bort i en varm kärlekshistoria. Det kan vi inte få för många av tror jag. Tänk en nyhetstidning full av det! Hur underbart skulle inte det vara?
Jag har läst böcker av Jojo Moyes förut. Hennes språk är vackert och beskriver målande både miljöer och människor. Berättelserna tar ofta oväntade vändningar. Det gör de i den här samlingen också. Kanske inte en bok som jag kommer att läsa en gång till. Men varje berättelse gav mig avkoppling och värme inuti och ibland ett och annat leende.
