Mont St Michel (bilden tillhör visitnormandy.wordpress.com) |
I helgen har jag varit i Frankrike. Känns det som. Fast jag tog en genväg. Via TV3:s serie Mauro & Pluras tågluff. De två är ett härligt ressällskap, tycker jag. Humor som jag gillar och får mig att fnissa i soffan ibland när jag hör dem ordvitsa med varandra. De har en värme mellan sig som känns genom TV-rutan, tycker jag.
Nu har jag, tack vare Mauro och Plura, varit i både Normandie, Bretagne och Bourgogne. Jag har sett pittoreska hamnbyar, massor med ostron och platser som jag drömt om att besöka IRL ända sedan jag var 21 år och precis läst klart franska 20 p på Högskolan.
Som Mont-St-Michel, klostret på ön mitt i havet med tidvatten runt om. Och den platsen där Marcel Proust ska ha skrivit "På spaning efter den tid som flytt", ett skönlitterärt verk som jag drömde om att läsa på franska då som 21-åring. Fast som jag fortfarande har kvar att läsa. Stranden där landstigningen gjordes under andra världskriget. Mäktig, vild natur och vackra stenhus. Brusande blått och turkost hav. En liten bilfri ö i havet där klimatet är medelhavsklimat. Vinprovning i Bourgogne, så nu vet jag hur man provar ett vin.
Bodil Malmstens hus i Finistère där hon bodde i sju år, skrev en bok och flera bloggböcker och artiklar, letar Mauro och Plura sig också fram till i TV-serien.
Nästa del visas på lördag och handlar om Baskien.
Jag längtar till Frankrike nu.
Frankrike IRL.