söndag 31 augusti 2014

Stefan Löfvén i partiledarutfrågningen

Stefan Löfvén gav ett tryggt och säkert intryck under sin debut i en partiledarutfrågning. Han svarade engagerat och energiskt på de många skiftande frågorna han fick. Så vitt jag kunde se inga tecken på att han kände sig stressad en enda gång under utfrågningen.

Fast vad exakt vill socialdemokraterna? Skapa jobb och stärka skolan. Där var Löfvén mycket tydlig. Han uttryckte också flera gånger att han vill förändring. Skapa ett Sverige som är bäst när det gäller sysselsättning. I första hand nå målet en arbetslöshet på 4-5 % jämfört med dagens cirka 8 %. Se till att unga människor får jobb i stället för att fastna i arbetslöshet.

Välfärden och trygghetssystemen fick inte stort utrymme i kvällens utfrågning. Tyvärr, säger jag, som anser att välfärden är en lika viktig fråga som jobben och som förtjänar samma prioritet.

Precis som att det alltid kommer att finnas en klick människor som är på väg mellan olika jobb, kommer det att finnas människor som är på väg mellan ohälsa och hälsa. Eller som aldrig kommer att kunna arbeta överhuvudtaget på grund av sjukdom. Vem nämner dem bland politikerna idag?

Jag känner mig besviken på att politiker och utfrågare så sällan lyfter frågan om alla de människor som utförsäkrats under de åtta åren med alliansen. Det är en viktig fråga. Inte bara för det som varit och det som är. Utan kanske allra mest för våra barn och vår framtids skull.

Hur som helst, den bild Stefan Löfvén gav av det politiska landskapet, fick mig att känna att hans erfarenhet som förhandlare kommer att behövas och vara en stark tillgång efter valet 2014. För många förhandlingar kan det bli.

Det var skönt att slippa en massa applåder under utfrågningen av Löfvén. Hellre lyssnar jag på intressanta frågor och svar än på störande applåder som under utfrågningen av Fredrik Reinfeldt.




Lästips: Löfvén redo köra över MP (Aftonbladet)

"Vad händer när Alliansen dör?" (Aftonbladet)

"Strålande start på september" (Solrosuppropet)


Ojämlikhet dödar av Stefan Jarl


En dokumentärfilm tio minuter lång gjord av Stefan Jarl.

Ojämlikhet dödar.

Trasar sönder det som är ett samhälle.

lördag 30 augusti 2014

Barnarpsdagen

Idag besökte jag Barnarpsdagen. Det är en gång per år som föreningar och invånare i alla åldrar där jag bor samlas på idrottsplatsen mitt i samhället. När mina ungar var små var det tradition för oss att gå dit.

Nu var det några år sedan jag var där. I år sålde äldsta dottern korv och hamburgare åt scouterna i Barnarp och så klart att jag ville gå dit då. En del gamla vänner träffade jag och det var härligt.

Jag mötte också en ny vän som jag lärt känna genom FB. Vi bor alltså på samma lilla ort. Fast utan FB undrar jag om vi lärt känna varandra IRL. Så märkliga saker kan hända genom cyberrymden.

Jag köpte ett vackert armband med en ängel bland pärlorna på Barnarpsdagen. Det är min vän från FB som tillverkar de här fina smyckena.


Mimmi var med på Barnarpsdagen för första gången i sitt liv. Hon skötte sig perfekt. Gillar liv och rörelse. Här tigger hon korv som hon tyckte smakade mums.


Mimmi var trött efteråt. Tog sig en tupplur intill sin storasyster katt i soffan.

fredag 29 augusti 2014

Den största vinsten



Den största vinsten
är den 
man kan dela
med andra.


(Anna-Karin)

torsdag 28 augusti 2014

Romerna, kyrkorna och Jönköping

Det är när jag ser tiggerskan utanför Ikea som i stället för att som förut sitta med nedböjt huvud och hopsjunken, spricka upp i ett varmt leende mot alla människor som passerar förbi och glatt säga "hej, hej" till dem, som jag känner hopp.

I Jönköping har kyrkorna gått samman för att hjälpa tiggarna. Pingstkyrkan har öppnat sina dörrar för de romska tiggarna. De tiggare som kommit hit till kommunen får frukost, möjlighet att duscha och att tvätta kläder. Kanske är det ett resultat av det som jag ser nu. Jag vet inte. Fast jag funderar.

I den unga kvinnans pappersmugg ligger där redan pengar när jag böjer mig ned till henne. "Hej, hej", säger hon och vi ser varandra in i ögonen och ler mot varandra och jag säger "hej, hej" tillbaka till henne som att vi känner varandra sedan förut. Som att vi är gamla vänner till varandra.

På sätt och vis är vi det, hon och jag. Därför att en gång var jag den som behövde andras/samhällets hjälp. Tillfälligt. Som barn. Jag glömmer aldrig hur det var. Jag känner samhörighet med de människor som har det svårt. Ända in i hjärteroten. Vi vet hur tufft livet kan vara, både hon och jag.

Hon visar ingen skam längre, den unga kvinnan utanför Ikea.

Hon gör mig glad när jag ser henne.

Jag blir glad när jag ser att där är andra människor som säger "hej, hej" till henne, i stället för att vända bort huvudet från henne som jag sett så många gånger förut.

Jag ser att något har hänt i min stad.

Jag ser att människor har börjat möta tiggerskans blick.

Jag ser människors hjärtan (och plånböcker) öppna sig.


Det är mäktigt.

Det ger mig hopp.

Förändring ÄR möjlig.

Genom kunskap kan vi mota bort rädslan inför det okända.

I stället för att förbjuda människor att tigga, att visa sin fattigdom.

Vi kan synliggöra i stället för att dölja.

Hitta sätt att tillfälligt stötta den som behöver hjälp.

Det är medmänskligheten som är vägen.

Att kunna se mig själv i den andra människan.

Inse att den andra kunde varit jag.




#bloggswe

Välfärdsmanifestationen 2014, 30 augusti kl 12-14.30, Sergels torg, Stockholm


Nu på lördag den 30 augusti 2014 ca klockan 12-14.30 pågår Välfärdsmanifestationen på Sergels Torg i Stockholm.

Välfärdsmanifestationen står för bra generell välfärd för alla oavsett bakgrund. Det är en partipolitiskt obunden grupp som ordnar manifestationer varje år för de utsatta i vårt samhälle.

Bland andra Sven Wollter, Nike Merkelius Nike & Röda Orkestern, Hangovers, Dag Larsson, (S) oppositionsråd Stockholms läns landsting, Bengt Sandberg, Fastighetsanställdas förbund/ordförande LO-distrikt Stockholm, Peter Kennerfalk, 6F fackpolitiskt ansvarig, Johnny Nadérus, SEKO med flera kommer att medverka under Välfärdsmanifestationen.

Öppningstal och Avslutningstal - Therese Rajaniemi, Välfärdsmanifestationen.

Mer information om eventet Välfärdsmanifestationen hittar du på Facebook.

Flera av dem som står bakom Välfärdsmanifestationen är mina vänner i Facebook. Jag beundrar deras engagemang, att de bryr sig om alla i stället för bara om sig själva. Jag vill gärna stötta dem på det sätt som jag kan; genom att blogga om det de gör. 

Tack till alla er som jobbar för utsatta grupper i vårt samhälle. Ni behövs idag. Mer än någonsin.

Jag har en dröm precis som Martin Luther King en gång hade. 

Jag har en dröm... att manifestationer som Välfärdsmanifestationen en dag inte längre kommer att behöva finnas.

Jag har en dröm... om ett samhälle där ingen människa känner sig utsatt, utstött, fattig eller utanför. 

Jag har en dröm... om ett medmänskligt samhälle för alla.

Det finns bara ett sätt att nå min dröm.

Tillsammans.



Nuvarande nätverk/organisatörer som samverkar:
SLUSSA
Solrosuppropet.se
Folkkampanjen för Gemensam Välfärd
6F – de sex fackförbunden m. Katalysator.
RESURS
FEDERATIONEN
Sociala Medborgargardet för alla rätt till Social trygghet
Dags – För Ny reform – nytt pensionssystem
Folkstorm mot Sociala försämringar
Nollvision i Vården
Utrota fattigdom – inte dom fattiga
Folkrörelsen mot Ekonomisk Utslagning




#bloggswe#svpol#val2014#socialpolitik 

onsdag 27 augusti 2014

P1 Tendens om ekonomiska vinnare och förlorare

P1 Tendens handlade idag om den förändring som skett i vårt samhälle de senaste 30-40 åren. Om hur synen på vinnare och förlorare förändrats till att den som är en "förlorare" får skylla sig själv.

I programmet intervjuar man dels en man som gett ut en bok med råd om hur man blir miljonär. Han menar att alla människor "som lägger manken till" kan bli ekonomiskt rika. Det handlar om att spara, att köpa sig ett eget boende, att satsa på aktier, anser han.

Sedan intervjuar journalisten i P1 Tendens en sjukskriven kvinna med små ekonomiska möjligheter. Kvinnan är född med ett genetiskt funktionshinder. Har två högskoleutbildningar, dels till civilingenjör och dels till förskolelärare. Fast när hon hamnar i arbete klarar hon inte den press som finns där. Hon blir sjuk och sjukskriven med allt vad det innebär.

Med inställningen att man får skylla sig själv för hur man har det, om man är sjuk eller utan arbete eller fattig, så behöver man inte heller bry sig om hur andra har det, är en av tankarna i programmet. Det är enligt mig en feg väg att gå för oss människor. Att inte våga se det mörker som finns för många av invånarna i Sverige. Att låta bli att göra något åt det. Att påstå att allt är individens "fel".

När vi i själva verket kan välja att se oss själva som många individer i ett gemensamt samhälle där vi alla blir vinnare på att ta hand om och lyfta varandra.

Att vi alla blir vinnare när vi tillåter varandra att prestera efter vars och ens förmåga och inte låter pengarna styra människan. Utan i stället hjärtat.

Ett hörvärt program som ger många tankar.


Lästips:

"LO: Svenskar riktar kritik mot sjukregler" (Expressen)
"Sjukförsäkringen, ett allt tydligare irritationsmoment" (Martin Mobergs betraktelser)


#bloggswe#val2014#socialpolitik#svpol

Rosen The Survivor

Minns ni den lilla krukrosen som jag hittade i en lövhög i trädgården tidigt i våras? Där låg den friskt grön. Fast att jag slängt den där och trodde att den skulle bli till jord i stället för till en ros.

Förundrad tog jag upp den lilla rosen, höll den i mina händer och gav den namnet "The Survivor", överlevaren.

Så här såg den ut när jag planterat den i ny kruka och gett den ny jord i våras:







Den var från början en liten krukros som jag köpte billigt i en mataffär. Den trivdes aldrig utomhus förra sommaren. Bladen blev gråaktiga. Blomknopparna torkade och slog inte ut. Den satte inte många knoppar.

Jag hade gett upp hoppet om den. Tänkte att den skulle få bli till jord i lövhögen under vintern i stället och slängde den där.

Fast så fel jag hade.

En hel lång om än mild vinter överlevde krukrosen.

När den fick bra jord att växa i, skydd mot regn och blåst, värme från solen och mycket ljus i uterummet, visade den en helt ny sida av sig själv. Den blommade upp. Satte mängder med rosa knoppar som blommade länge. Den blommade inte bara upp en gång. Utan hela två gånger.

Jag fick plantera om den en gång till i sommar. I en ännu större kruka. Med ännu mera bra jord.

Idag, den 28 augusti, är den cirka en halv meter hög. Full av knoppar. En del på väg att slå ut. En del i blom.




Den här hösten tänker jag inte slänga den på lövhögen.

Rosen lärde mig en läxa.

Jag ska i stället fortsätta att vårda den mycket ömt.

I förundran tappar jag andan inför hur det liv som får växa i rätt jord, på rätt plats skyddad för alltför kalla och hårda vindar, får vatten, näring, omsorg och omtanke, kan växa sig så stor, så stark, så vacker.

Det skulle ju vara konstigt om inte samma regel gäller också för oss människor.

Liv som liv.

Vi behöver ta hand om varandra för att vi ska växa till full blomning.

Istället för att tappa tron på varandra och slänga ut en del av oss i kylan. Utlämnade åt vårt eget öde.

Jag tror att det bor en ros redo att spricka ut i var och en av oss.


Maskros.

Likaväl som krukros.



Lästips: "Inte vart det direkt klarare, Reinfeldt" (Martin Mobergs betraktelser)


#bloggswe

måndag 25 augusti 2014

Barnen till de utförsäkrade, arbetslösa, sjuka och vräkta i alliansens Sverige

Det är så lätt att glömma de som inte har en röst. De som inte syns eller hörs. Till exempel barnen till många av de 86.000 utförsäkrade och sjuka så här långt under alliansens styre i Sverige.

Eller de 3.700 barn som vräkts i Sverige sedan 2007 trots "nollvisionen" på papper som barn- och äldreministern Maria Larsson, KD, skapade då.

Det är så lätt att glömma de osynliga.

Det är så lätt att glömma barnen.

Så länge det finns barn i Sverige som vräks, så länge finns här också barnfattigdom. Jag ryser när jag föreställer mig de tusentals barn som fått uppleva en vräkning sedan 2007. Vilka minnen bär de på resten av sina liv? Vilka bilder dyker upp i deras drömmar om nätterna? Hur mår de inuti sig just nu? En vräkning kan sätta spår i ett barn för resten av dess liv. Det är ett trauma, något som är omöjligt att förstå för ett barn.

Inget barn ska någonsin behöva uppleva en vräkning från sitt hem. Ändå har 3.700 barn i Sverige upplevt det sedan 2007. Det finns inga ursäkter för ett enda av de barnen som vräkts. Det måste gå att lösa på ett annat och humanare sätt när en familj hamnat i en så knepig situation att man beslutar om en vräkning.

Sedan tänker jag på barnen till de 86.000 utförsäkrade och till de långtidssjukskrivna. Hur många kan de vara? Hur har de det när mamma eller pappa först blir sjuk och sedan pressas ytterligare med att utförsäkras? Hur påverkas barnen av den negativa stress som den utförsäkrade föräldern lever med?

Det är så lätt att glömma de osynliga barnen. Vem räknar dem? Vem frågar dem?

Hur påverkas man som barn av att se sin förälder kämpa, trots sjukdom, för att få ekonomin att gå ihop? Hur mår man som barn inuti när kylskåpet är tomt? Hur stor växer sig klumpen i magen innan man brister? Hur länge orkar man bära sin aggressivitet, sin förtvivlan inuti sig innan den tar sig andra uttryck? Hur stort vuxenansvar tar man på sina barnaaxlar?

Alla barn är allas våra barn.


Jag vill leva i ett Sverige där varje förälder känner trygghet i att, oavsett hälsa eller ohälsa, oavsett arbete eller arbetslöshet, så finns där tillräckligt med pengar till det basalt viktiga i livet. En skälig och människovärdig inkomst också om man blir sjuk eller arbetslös.

Jag vill leva i ett Sverige där ensamstående utförsäkrade mammor slipper gå till kyrkan eller välgörenhetsorganisationer för att be om pengar till mat till sig själva och barnen. Vilket bland annat många diakoner i kyrkan vittnat om de senaste åren är vanligt i Sverige idag.

Trygga barn blir trygga vuxna som skapar trygga samhällen.

Alla barn har rätten att få leva i trygghet.

Det är politikernas mest viktiga uppgift att skapa förutsättningar för ett samhälle tryggt för alla.

Också för de osynliga barnen.

Nu är det knappt tre veckor kvar till valet.

Jag räknar dagarna.

Jag vill en förändring till en politik och ett samhälle där man tänker mer med hjärtat än med plånboken.

Det finns det som är mera värt än vilken budget som helst.

Det handlar om fördelningen av de pengar som finns i samhället.

Rättvisa.

Jämlikhet.

Solidaritet.

Medmänsklighet.

Minskade klyftor mellan människor. Och därmed också mellan barn.

Låt oss tillsammans bygga samhälle i stället för att rasera.






Lästips: "Nu räcker det med ökade klyftor" (Martin Mobergs betraktelser)



#svpol#val2014#socialpolitik 

söndag 24 augusti 2014

Utförsäkringen del 3 - Svar från Socialdemokraterna

Här följer det sista inlägget i de totalt fyra inläggen som jag skrev förra våren i min blogg efter att ha ställt frågor kring utförsäkringen direkt till de olika riksdagspartierna.

Jag fick svar från samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna. Att svara på medborgares frågor hör till en demokrati. Liksom att det är viktigt att man i en demokrati ställer frågor till makthavarna.

Jag fick påminna och vänta ett bra tag på svaret från Socialdemokraterna. Fast till sist kom det. Så här svarade de mig:


(Från min blogg 2013-05-29)

Så kom det då äntligen. Mailet med svaret från Socialdemokraterna på de frågor jag ställt till dem när det gäller systemet med utförsäkringen.

Frågan/frågorna som jag ställt till de olika riksdagspartierna är:

"Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?

Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"

Så här svarade Socialdemokraterna:

"Hej Anna-Karin
Tack för ditt mejl.
Vi vill ha en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring. Vår utgångspunkt är att välfärden bygger på att alla som kan jobba också gör det. Arbetslivet måste vara så utformat att vi orkar arbeta ett helt arbetsliv och en trygg sjukförsäkring är en del av en fungerande arbetslinje. Trygga försäkringar bidrar också till tillväxten eftersom trygga människor vågar utbilda sig, byta arbete och starta företag.

Vi kan alla bli sjuka och då ska vi kunna vara säkra på att vi både får rehabilitering för att snabbt komma tillbaka till arbete, och ekonomisk trygghet under den tid det tar. Rehabiliteringen fungerar alldeles för dåligt. Vi vill satsa mer för att människor ska få snabbare och bättre rehabilitering. Arbetslivet måste utformas så att alla ges möjlighet att bidra. Vi vill ta bort stupstocken i sjukförsäkringen som gör människor försäkringslösa. För att de allra flesta ska få ersättning för inkomstbortfallet om man skulle bli sjuk, vill vi höja taket i sjukförsäkringen. På sikt vill vi att taket ska vara tio prisbasbelopp. Som ett första steg vill vi höja taket till åtta prisbasbelopp. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.
Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna
www.socialdemokraterna.se"



"Vi vill ta bort stupstocken i sjukförsäkringen ...", det tolkar jag som att Socialdemokraterna vill ta bort systemet med utförsäkringar. 

Jag har dock inte fått svar på NÄR man ska göra det. 

Ändå visar svaren från Socialdemokraterna på vilken riktning de vill gå, tycker jag.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det tog så lång tid att få ett svar från Socialdemokraterna.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att svaret jag fick är undertecknat med "Socialdemokraterna" och att där inte finns något personnamn att hänvisa till om jag skulle vilja ställa fler frågor. 

Det parti som fortfarande inte svarat mig nu är Sverigedemokraterna.

Vill du läsa om vad de övriga riksdagspartierna svarade mig på mina frågor?

Här är länkarna dit:

"Utförsäkringarna - direkt fråga till de politiska partierna".

 "Utförsäkringen del 1 - Svar från de politiska partierna".


 "Utförsäkringen del 2 - svar från de politiska partierna".   




Demokrati och politik handlar om att ställa frågor och att få svar. Bland så mycket annat. 

Demokrati innebär att alla människor har samma värde. Både i teorin och i praktiken.

Det handlar framförallt om handling, om att förverkliga de visioner ett politiskt parti har.

Här är ett blogginlägg som tar upp ett av många bevis på hur Alliansen som idag har makten i sin hand, handlar när det gäller sjuka människor:

"Sjukreglerna kring psykisk ohälsa ska ses över".

Och här är mina tankar i Newsmill kring Alliansens senaste handling när det gäller de allt fler svenskar som drabbas av psykisk ohälsa (min artikel handlar om så mycket mer än rubriken säger. Mitt eget rubrikförslag var: "Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor"):

"Därför mår många kvinnor psykiskt dåligt"




Lästips: 

"Klart Sverige kan bättre, än låta barnen uppleva skam" (Martin Mobergs betraktelser)

fredag 22 augusti 2014

Partiledarutfrågningen - Fredrik Reinfeldt om sina vänner

Fredrik Reinfeldt har aldrig haft någon vän som varit långtidsarbetslös enligt honom själv i gårdagens partiledarutfrågning.

Kanske inte konstigt då om han har svårt att förstå den långtidsarbetslöses levnadsvillkor idag? Med försämringarna som alliansen beslutat om.

Jag undrar; har Fredrik Reinfeldt haft någon vän som varit utförsäkrad?
 

Annars kan han få bli vän med mig så ska jag berätta för honom hur det är. Jag sträcker ut min hand.

Jag ställde frågan om han har någon vän som har blivit utförsäkrad till honom inne hos SVT igår kväll efter debatten. Fast tyvärr var det en av frågorna som inte SVT hade plats för. Frågorna strömmade in till dem efter utfrågningen.

Efter att ha sett och lyssnat till debatten kan jag konstatera att vi lever i skilda världar till stor del, Reinfeldt och jag.


Om du mot förmodan läser min blogg, Fredrik Reinfeldt, så är du välkommen att bli min vän. 

Så kan vi försöka att förstå varandras tankar, du och jag.

Så här "dagen efter" utfrågningen, funderar jag kring varför Reinfeldt inte har någon vän som varit långtidsarbetslös. Det skulle jag vilja veta mera om. 

Vill han inte vara med människor som blir utan jobb? Är alla hans vänner företagare? Eller lever han i en skyddad värld där man fixar jobb åt varandra och varandras barn? Eller beror det på att han bor i Täby och inte på Råslätt i Jönköping? Eller var drar han gränsen för vem som är hans vän?

Det är många frågor som jag skulle vilja ställa till Fredrik Reinfeldt, känner jag. För att försöka förstå varför vi tänker så olika i många frågor.

Jag tänkte också igår kväll att där är en viktig skillnad i våra synsätt, mitt och Reinfeldts. Han uttrycker tydligt hela tiden att det är de som jobbar som ska ha det bra. De som jobbar och företagarna. Medan jag anser att såväl företagare som anställda, friska som sjuka, gamla som unga, människor i arbete och människor som är arbetssökande allesammans har rätten att ha det bra i ett samhälle. 

Vi behöver inte piskas och pressas till att vilja arbeta. En frisk människa vill i sig själv arbeta. Hon vill finnas med i ett sammanhang och känna att hon gör något meningsfullt. Hon vill ha en inkomst och känna sig självförsörjande. Faktum är att också en sjuk människa önskar att ha det så. Även om ohälsan kan göra den drömmen omöjlig. För alltid eller en period i en människas liv. Där är en väsentlig skillnad mellan min och Reinfeldts åsikter och också vår människosyn känner jag det som.

I övrigt tycker jag att det var trist att man från SVT:s sida inte lyfte frågan om utförsäkringarna. Rent ut sagt dåligt av redaktionen, anser jag. 

Publikens applåder stal minutrar från utfrågarna. Jag tycker inte att det skulle vara tillåtet att applådera under själva utfrågningen. Efteråt, ja. Fast inte under tiden. Det stör inte bara utfrågningen utan också tankegångarna hos lyssnarna. 


"Fred kan inte lösas med makt. Den kan bara uppnås med förståelse". (Albert Einstein)


Lästips: "Ikväll har du chansen, Reinfeldt" (Martin Mobergs betraktelser)

"Reinfeldt känner ingen arbetslös" (Aftonbladet) 

"Vi har fått nog av hur sjuka behandlas" (Dagens Arena, Carina Wellton, Solrosuppropet)

"16.000 utförsäkrade spårlöst försvunna" (Dagens Arena)

"Tala mer politik, tala mer framtid, Löfvén" (Martin Mobergs betraktelser)



#bloggswe

#svpol#val14#socialpolitik

onsdag 20 augusti 2014

Dagens Arena: "Över 86.000 utförsäkrade" - Mångdubbelt fler påverkas

Fler än 86.000 människor har från 2008 fram till april 2014 utförsäkrats skriver Dagens Arena. Jag är en av dem. Att utförsäkra sjuka människor är inhumant och ovärdigt en demokrati. Alliansen är de ansvariga för att sjuka och ibland döende människor utförsäkrats och fortfarande utförsäkras också idag.

Jag har väntat länge på att den här frågan ska lyftas i valtider. Jag är glad att det sker i media nu. Ännu gladare känner jag mig om också oppositionspartierna lyfter frågan i valdebatten. Det är hög tid att göra det.

För varje dag fortsätter den här förnedringen, utförsäkringen, av sjuka, utsatta människor i Sverige. Människor som ibland är så svaga av sjukdom att de inte ens orkar tänka på att det är ett valår. Så svaga att de inte ens orkar ta sig till en vallokal för att rösta mot en politik som sänker dem ekonomiskt och hälsomässigt mer och mer för varje dag som går. Problem med ekonomi är enligt forskning en stark anledning till psykisk ohälsa. Så att sätta ekonomisk press på fysiskt sjuka kan tyvärr också leda till att man drabbas av psykisk ohälsa förutom fysisk. Det blir en ond spiral.

Något som man inte så ofta pratar om är att när en människa utförsäkras påverkar det också familj och vänner kring den utförsäkrade. Det skapar oro för ekonomin, negativ stress för de som bryr sig om den utförsäkrade. Inte minst för barnen till den utförsäkrade.

Av det skälet är det mångdubbelt fler än 86.000 människor som påverkats negativt av utförsäkringarna. Kanske till och med en av orsakerna till att allt fler människor mår psykiskt dåligt i Sverige idag, även om det är mina personliga reflektioner.

I samband med min utförsäkring, försvann också den avtalsförsäkring som jag haft tidigare som sjukskriven i tolv år. (Se min artikel i Sourze). När jag så småningom kom tillbaka i sjukförsäkringen igen, kom också beloppet från avtalsförsäkringen tillbaka. Fast inte retroaktivt för den tid som jag varit utförsäkrad. De pengarna förlorade jag för alltid. För så är reglerna som Alliansen skapat.

Äntligen lyfter man fram de utförsäkrade i valdebatten i media. Det är en så viktig fråga, kanske den mest viktiga av alla frågorna när det gäller vilket samhälle vi vill välja. Det handlar om människosynen. Om hur stora klyftor mellan människor vi vill sträva efter i ett samhälle. Det handlar om människovärdet.

Vem som helst kan bli sjuk. Våra barn och barnbarn kan bli sjuka.

Jag vill att när det händer ska man som människa och anhörig veta att den sjukförsäkring vi alla är med och betalar in pengar till, finns där som ett tillräckligt tryggt stöd för oss och våra anhöriga under en pressad och smärtsam period i livet. Så att när hälsan raserar, kan vi vila trygga i att vi har en ekonomi som är tillräcklig för att vi ska kunna ha ett värdigt liv och ha råd att bo kvar i våra hem. För att vi ska kunna bygga oss friska igen när det är möjligt. Att vi får den tid i lugn och ro som vår ohälsa kräver för att läka.

Sjukdom går inte att tidsbestämma. Den är individuell. Vi är människor. Inte robotar.

Utförsäkringarna trasar också sönder många relationer. Det i sin tur kan leda till separationer som skapar ännu mer negativ stress kring den sjuke.

Jag vill se en politik där man omgående skrotar utförsäkringarna. De har redan förstört för så många, skapat så mycket lidande och gör det fortfarande varje dag.

Nolltolerans för utförsäkringar.
 


Lästips:

"86.000 utförsäkrade visar Reinfeldts fiasko" (Aftonbladet, Daniel Swedin)

"86.000 utförsäkrade, Reinfeldt, 86.000..." (Martin Mobergs betraktelser)

"Sjukförsäkringsfrågan handlar om klass- och könsmakt" (Kjell Rautio, LO-bloggen)

"Det pågår en hetsjakt på oss sjuka" (Dagens Arena)

"Sjukförsäkringen borde vara valets stora fråga" (Dagens Arena)

"Fredrik Reinfeldts arbetslinje i praktiken - 86.000 utförsäkrade" (Alliansfritt Sverige)

"Dags stoppa hetsjakten på sjuka" (Martin Mobergs betraktelser)

"Monica Arvidsson (Tiden): Hårda sjukregler gör ingen friskare" (Dagens Arena)



#bloggswe
#val14#socialpolitik#svpol

tisdag 19 augusti 2014

#otillräcklig - Om stress och psykisk ohälsa i Aftonbladet

Idag startar en ny artikelserie i Aftonbladet; #otillräcklig. Uppmaningen är att våga tala med varandra om psykisk ohälsa. Den ohälsa som ökar mest i Sverige nu.

Vår strävan efter att prestera gör att vi riskerar att gå under som människor till sist. Om inte vi inser det i tid. Inser att vi kan ta bort det där o:et i otillräcklig. Inser att vi alla är tillräckliga så som vi är.

Jag ser fram mot den här artikelserien i Aftonbladet. Den är viktig. Inte minst för att minska fördomarna kring psykisk ohälsa. Också som ett försök att minska antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, de sjukskrivningar som ökar mest av alla i Sverige just nu. Inte minst bland unga människor.

Jag själv lever idag med ökad stresskänslighet och ångest, panik som rester av min utmattning för 14 år sedan. Det är en lång väg att hamna i utmattning. En oftast lång väg tillbaka till ett tillräckligt bra liv. Det bästa är att förebygga. Att kunna förstå kroppens varningssignaler och göra de förändringar man behöver göra i sitt liv innan man snubblar över sig själv. 

Det som har hjälpt mig att läka samman igen efter min utmattning är framförallt skrivandet, inte minst här i min blogg. KBT-samtal (kognitiv beteendeterapi) där jag fått lära mig smärt- och stresshantering och att inte bli rädd när jag får ångest eller panikattacker. Yoga, meditation, mindfulness, andningsövningar, Qi-Gong och konditionsträning (så småningom) har också hjälpt mig mycket till att bli den jag är idag.

Ta hand om er.

#otillräcklig finns också på FB. Där kan man dela med sig av sina egna erfarenheter eller läsa det andra berättar om hur det är att leva med psykisk ohälsa.

"Vi måste tala mer om psykisk ohälsa"

"Vi tar strid mot tabut att prata om ångesten" (Jan Helin, Aftonbladet)

"Cecilia Forss: "Jag trodde att jag skulle gå under"

"#otillräcklig - En signal att stanna upp och fundera"




#otillräcklig

#bloggswe

måndag 18 augusti 2014

Utförsäkringen - Svar från de politiska partierna, del 2

I det här och ett kommande inlägg finns fortsättningen på de svar jag fick från riksdagspartierna om var de står i frågan om utförsäkringarnas vara eller inte vara förra våren.

Dessutom, här hittar ni ett aktuellt lästips:

"Det var länge sedan vi hade en värdig sjukförsäkring" (Martin Mobergs betraktelser)


Nu till mitt inlägg om hur de olika partierna svarade mig när det gäller utförsäkringarna:

Det som hänt sedan förra gången jag bloggade om vad de olika riksdagspartierna svarat mig på min fråga till dem om systemet med utförsäkringarna är bland annat att Gustav Fridolin, Miljöpartiet, gillat min länk till mitt blogginlägg i sin logg i Facebook.

Oavsett vilket parti det handlar om så värdesätter jag att man får respons tillbaka som "vanlig människa" från en politiker. Det är viktigt i en demokrati.


Frågan/frågorna som jag ställt till de olika partierna är:

"Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?

Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"



Den 7 maj svarade Nya moderaterna mig så här via mail:

"Hej Anna-Karin och tack för ditt mejl.


Du kan läsa om vår inställning i frågan nedan:


Med vänlig hälsning,

Andreas

Väljarkontakter

OBS! svar kan ej skickas till denna adress, för att ställa ny fråga mejla till: info@moderat.se

nya moderaterna
Box 2080
103 12 Stockholm

08-676 80 00
Länken som Nya moderaterna hänvisar mig till är en text till en debattartikel till DN den 27 september 2012. Alltså en cirka ett år gammal artikel. Där står det följande:

"Debattartikel

Sjukförsäkringsreformen var nödvändig och riktig

Nya siffror. För två och ett halvt år sedan lämnade 14.200 personer sjukförsäkringen. De hade nått den så kallade bortre gränsen för sjukpenning. I dag är nästan 3.500 av dem tillbaka i arbetslivet. Med de gamla reglerna skulle de ha förblivit sjukskrivna, skriver socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M).
Jag är övertygad om att sjukförsäkringsreformen som genomfördes 2008 var viktig och riktig. Reformen var nödvändig eftersom alldeles för många var sjukskrivna orimligt länge och slogs ut permanent i förtidspension. Den stod upp för den urgamla svenska arbetslinjen: Den som kan arbeta och försörja sig själv ska också göra det. Bara så får vi resurser att stötta dem som inte kan arbeta.
Nu fyra år senare finns sammanställd kunskap som också i siffror visar att sjukförsäkringsreformen fungerar och har gett långsiktigt goda resultat.
Den gamla sjukförsäkringens allvarligaste brist var att den saknade tidsgränser för hur länge man kunde få sjukpenning. Sjukskrivningar drog ut på tiden och försämrade rehabiliteringsmöjligheterna. Kärnan i reformen är fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan.
I "rehabiliteringskedjan" ligger den viktigaste gränsen vid ett halvårs sjukskrivning. Då prövas förmågan att trots hinder i nuvarande arbete i stället jobba med något helt annat. Den längsta tiden man normalt kan få sjukpenning är två och ett halvt år. Därefter utreds arbetsförmågan hos Arbetsförmedlingen. Om man fortfarande inte kan arbeta, får man återvända till Försäkringskassan med sjukpenning.
Nu i dagarna kommer de första personerna att för andra gången nå den bortre gränsen för sjukpenning. De lämnade sjukförsäkringen i början av 2010 och återvände efter en tid hos Arbetsförmedlingen. De har sedan varit sjukskrivna i två och ett halvt år och nu väntar en andra arbetslivsintroduktion. Under hösten och vintern kommer cirka 2.000 personer att lämna sjukförsäkringen för andra gången.
Detta kommer säkert på sina håll att kritiseras som "meningslös rundgång", men min bild är den motsatta. Att så pass få personer lämnar sjukförsäkringen en andra gång är en framgång. Att inte ge upp hoppet om människors arbetsförmåga bara för att de varit borta länge från arbetsmarknaden är att visa respekt för hur tuff resan tillbaka är.
De 2.000 som nu lämnar för andra gången är en liten minoritet av den större grupp som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010. Socialdepartementet presenterar i dag en analys där vi har samlat vad vi vet om de totalt 14.200 människor som för två och ett halvt år sedan lämnade sjukförsäkringen. Man slås då av att hälften av dem inte längre finns i sjukförsäkringen alls, varken som sjukskrivna eller med förtidspension. Anmärkningsvärt många arbetar. Enligt Arbetsförmedlingen arbetade i maj 2012 knappt 3.500 personer som har deltagit i arbetslivsintroduktionen.
Försäkringskassan har nyligen studerat inkomsterna under 2010 för den gruppen och det visar sig att redan under det allra första året var de samlade arbetsinkomsterna 50 procent högre än under året innan de lämnade sjukförsäkringen. Fler hade alltså arbetsinkomster och den genomsnittliga inkomsten var högre. Särskilt intressant är att bland dem som valt att inte gå till arbetslivsintroduktionen hade mer än var tredje en arbetsinkomst på över 200.000 kronor.
Utöver de som har kommit tillbaka till arbete är ännu fler nu närmare arbetsmarknaden. Det handlar om drygt 4 100 personer som studerar, är i arbetsmarknadspolitiska program eller är öppet arbetssökande. Och tvärtemot vad som ibland sägs, visar studier från både Försäkringskassan och SKL att bara 1-2 procent av dem som lämnat sjukförsäkringen har blivit beroende av socialbidrag.
Den andra hälften av de 14.200 har på olika sätt återvänt till sjukförsäkringen. De har antingen åter fått sjukpenning eller nu beviljats förtidspension. Men gruppen återvändare minskar över tid. Att en gång ha återvänt till sjukförsäkringen betyder inte att vägen till arbete är stängd för gott. Av alla som har återvänt är det bara 2.000 personer som nu lämnar sjukförsäkringen en andra gång. De andra har antingen avslutat sina sjukfall inom tidsgränserna eller fått förtidspension. Faktum är att nästan hälften av de återvändare som lämnar sjukpenningen gör det av andra skäl än förtidspension.
Nu är detta personer som i snitt har varit borta från arbetsmarknaden i 11 år. Efter så lång tid går det inte snabbt att komma tillbaka. Men sjukförsäkringen är inte längre en välfärdspolitisk återvändsgränd.
Av de totalt 65.000 som sedan reformen har nått den bortre tidsgränsen har över hälften - 35.000 - helt lämnat sjukförsäkringen. Många har återgått i arbete men alla har påbörjat den mödosamma vägen tillbaka. Med de gamla reglerna skulle de ha förblivit sjukskrivna. Många har fått kämpa hårt för att bryta denna passivisering.
I början av 2000-talet ökade sjukfrånvaron i Sverige till en av världens högsta. Mediantiderna för sjukskrivningar var i samtliga dia­gnosgrupper, från depressioner till benbrott, oförklarligt längre än i jämförbara länder. Var åttonde person i arbetsför ålder - över en halv miljon svenskar - hade förtidspension. Detta äventyrade Sveriges långsiktiga möjligheter att ge stöd till dem som bäst behöver det.
Det är svårt att genomföra stora sociala reformer som berör många människor. Några riskerar att hamna i kläm och det är viktigt att vara lyhörd. Men med sjukförsäkringens framgångar som grund är det nu hög tid för Sverige att ta sig an nya utmaningar:
Varför ökar den psykiska ohälsan så kraftigt, inte minst bland unga? Varför är kvinnor betydligt mer sjukskrivna än män? Och vad kan vi göra för att barn i familjer med långa sjukskrivningar inte själva ska växa upp till ett liv i utanförskap? Det råder ingen brist på stora framtidsuppgifter för oss som arbetar med svensk välfärdspolitik.

Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister (M)"



Folkpartiet skickade jag ett nytt mail till och bad om ett rakt ja eller nej på min fråga till dem efter deras luddiga svar till mig. Den 8 maj fick jag svar från dem via mail:

"Natalia Rylander
MAY 08, 2013  |  10:09AM CEST
Hej Anna-Karin,

Jo, vi vill ha kvar gränsen för när man blir omförsäkrad. Däremot finns naturligtvis möjligheten för dem som är väldigt sjuka att stanna kvar i sjukförsäkringen. Viktigt också att tydliggöra är att Arbetsförmedlingen ska anpassa den verksamhet som man har under arbetslivsintroduktionen till den omförsäkrades hälsotillstånd. Många är oroliga för de fasta tidsgränserna, men för de flesta har det varit viktigt med dessa hållpunkter. Tidigare kunde sjukförsäkringen bara löpa på utan att vare sig arbetsgivare, försäkringskassan eller den sjukskrivne behövde fundera på hur situationen skulle kunna lösas. Därför är vi postiva till dem. Dessutom är det också vanligt att man efter genomgången arbetslivsintroduktion går tillbaka till sjukförsäkringen. Det ska, tycker vi, inte ses som ett misslyckande. Alla måste ges den tid de behöver för rehabilitering och tillfrisknande.
Med vänliga hälsningar
Natalia Rylander
Politisk Sekreterare (FP)
_________________________________
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm"



I och med det här svaret ändrar jag min tolkning i förra blogginlägget till att också Folkpartiet är för systemet med utförsäkringarna.

Och att Nya moderaterna säger ja till systemet med utförsäkringarna är tydligt.


Från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna har jag, trots påminnelse, inte fått något svar. Det är mycket dåligt tycker jag av riksdagspartier.

Fast att inte få ett svar är också ett svar för mig. Det säger något om den som man har ställt frågan till.

Fortsättning följer eventuellt.



Se även:

"Utförsäkringarna måste bort!" (Dagens Arena)

"Kjell Rautio, LO: Sjukförsäkringsfrågan är brännhet!" (Dagens Arena)

"Sjukförsäkringen har blivit ett hån" (Aftonbladet)

"Var finns solidariteten?" (Dagens ETC)

"Jonas utförsäkrades trots att han var sjuk - fick leva på 3500 kronor" (Nyheter P4 Sjuhärad)

"Färre nekas sjukersättning" (DN)

"... Agenda om det som sades och inte sades om Vi och dom Sverige 2013" (Martin Mobergs betraktelser)

"Sjukt och cyniskt ... " (Martin Mobergs betraktelser)

"Börserna stiger med nya rekord" (Sveriges Radio)

söndag 17 augusti 2014

Utförsäkringen: Svar från de politiska partierna del 1

Förra våren frågade jag samtliga riksdagspartier hur de ställde sig till frågan om utförsäkringarnas vara eller inte vara. Och om de inte ville ha kvar systemet med utförsäkringar, när skulle de då ta bort det?

Jag tycker att det är trist att man inte lyfter frågan om utförsäkringarna mer nu i valtider 2014. Det är något som handlar om oss alla. Alla kan bli sjuka och utförsäkras så som systemet ser ut idag. Jag anser att systemet med utförsäkringar är ett inhumant system och inte värdigt ett demokratiskt samhälle för alla.


Nedan är mitt blogginlägg med de första svaren jag fick. Jag publicerade det i min blogg 2013-05-03.



Nu har jag fått in svaren från de flesta riksdagspartierna på den fråga som jag ställde till dem för en vecka sedan när det gällde utförsäkringarnas vara eller icke vara. 

Den fråga jag har ställt till riksdagspartierna är:

"Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?


Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"
 
Jag redovisar svaren i den ordning som jag fått in dem. Frågan mailade jag till samtliga riksdagspartier. Jag skrev också in frågan i partiernas loggar i Facebook där det var möjligt. Allt för att synliggöra frågan om utförsäkringar för så många som möjligt. 

Miljöpartiets Gustav Fridolin överraskade mig med att svara på frågan så snabbt som cirka fem minuter efter att jag skrivit in den i hans logg i Facebook tidigt på fredagsmorgonen. Så här var svaret jag fick från Gustav Fridolin:

"Nej, vi vill ha ett socialförsäkringssystem som anpassas till människors verklighet, istället för tvärtom. http://www.mp.se/politik/socialforsakring".

Vi hoppas kunna lägga fram förslag på förbättringar antingen inom den socialförsäkringsutredning som nu sitter eller tidigt under nästa regeringsperiod".

Kristdemokraternas svar på min fråga fick jag via mail:

"Hej Anna-Karin,


Den sjukförsäkringsreform som genomfördes 2008 ska vi behålla, men självklart måste förändringar och förbättringar alltid kunna göras, vilket vi också gjort under de senaste två-tre åren.


Vänliga hälsningar,


Samuel Sunesson


Handläggare / Political advisor
Kristdemokraterna / The Christian Democratic Party
Sveriges riksdag / The Swedish Parliament
S-100 12 Stockholm


Tel: +46 72-541 04 89"


För mig var Samuel Sunessons svar lite luddigt så jag mailade till dem en gång till med en motfråga och fick sedan följande svar:

"Hej Anna-Carin,


Vi vill inte ta bort de tidsbegränsningar som finns i sjukförsäkringen, nej.


Vänliga hälsningar,
Samuel


Samuel Sunesson


Handläggare / Political advisor
Kristdemokraterna / The Christian Democratic Party
Sveriges riksdag / The Swedish Parliament
S-100 12 Stockholm"


Folkpartiet skickade följande svar till mig via mail:


"Natalia Rylander
APR 26, 2013  |  02:23PM CEST
Hej Anna-Karin,

Socialförsäkringen är ett centralt liberalt bidrag till den moderna välfärdsstaten. Det var till exempel en liberal regering, under ledning av Karl Staaff, som genomdrev folkpension, bättre arbetarskydd samt ökat stöd till olycks- och sjukkassor. Det var också föregångare till Folkpartiet liberalerna som drev igenom den första statliga föräldrapenningen, men då hette det moderskapshjälp.

En liberal socialförsäkring bygger på några enkla principer. Att det finns ett samband mellan avgifter och förmåner, avgiften är proportionell mot inkomsten, ersättning betalas ut mot inkomstbortfall och försäkringen omfattar alla. En av socialförsäkringens viktigaste egenskaper är att den utjämnar risker mellan människor och över tid.

Folkpartiet vill:
•Höja taket i sjukförsäkringen till 10 basbelopp.
•Raka rör - avgifter ska ger rättigheter. Försäkringsavgifter ska bara betalas på den del av lönen som ligger under taket.
•Göra arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk.
Med vänliga hälsningar
Natalia Rylander
Politisk Sekreterare (FP)
_________________________________
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm"


Likaså där tyckte jag att svaret jag fått var lite luddigt, så jag mailade tillbaka och frågade om jag uppfattat deras svar rätt när jag tolkat det som att de vill ha kvar systemet med utförsäkringar. Natalia Rylander svarade mig då så här i ett mail:



"Hej Anna-Karin,

Du har inte uppfattat det rätt. Folkpartiet anser att den som är sjuk och saknar arbetsförmåga ska ha stöd av sjukförsäkringen. Reformerna av sjukförsäkringen har varit nödvändiga och bra, men det finns utmaningar kvar.

Den pågående parlamentariska utredningen om socialförsäkringarna måste ta sikte på breda överenskommelser och finna lika kraftiga lösningar som pensionsreformen. Vi ser ett antal justeringar där vi tror att såväl individer och företag, som samhällsekonomin kan bli vinnare.

• Höj taket i sjukförsäkringen från dagens 7,5 basbelopp till åtminstone 10 basbelopp, vilket motsvarar en månadslön på 36 700 kronor. Då skulle mer än 80 procent av dem som betalar till sjukförsäkringen få hela sin inkomst försäkrad. Vi ser gärna ytterligare höjningar av taket till 12 basbelopp, motsvarande en lön på 44 000 kronor i månaden. Då skulle 9 av 10 få hela sin inkomst försäkrad.

Enligt riksdagens utredningstjänsts beräkningar skulle en höjning av taket till 10 basbelopp öka statens kostnad med 1,4 miljarder kronor 2013. En höjning till 12 basbelopp skulle kosta ytterligare 300 miljoner kronor. Vår slutsats är att en höjning av taket i sjukförsäkringen är fullt realistisk att genomföra i statsbudgeten. Det är en viktig förändring för att öka tilliten till och försäkringsmässigheten i våra gemensamma försäkringar.

• Öka företagarnas valfrihet i socialförsäkringarna. Sverige behöver fler företagare och fler måste våga starta nya företag. Fler företagare måste kunna få tillbaka praktisk trygghet i motsvarande mån som de faktiskt betalar för.

• Förbättra tryggheten för sjuka och föräldralediga studenter. Även studenter ska omfattas av vårt trygghetssystem. Vi föreslår därför att studiemedlet görs sjukpenninggrundande.

Försäkringar som ska omfatta hela befolkningen och ge en betydande inkomsttrygghet vid sjukdom eller olycka. Försäkringar fördelar risk och skapar flexibilitet. När alla är med ökar legitimiteten i välfärdssystemen och transaktionskostnaderna blir minimala. Arbetsmarknaden blir bättre fungerande och fler företag kan fokusera på sina affärsidéer. Starka försäkringar vid sjukdom är det mest moderna vi kan tänka oss.
Med vänliga hälsningar
Natalia Rylander
Politisk Sekreterare (FP)
_________________________________
Folkpartiet liberalernas riksdagskansli
Riksdagen, 100 12 Stockholm


Centerpartiet svarade mig öppet i sin logg i Facebook:

"Det system som finns idag med en bortre gräns i utförsäkring tycker vi behövs för att i tid kunna bryta utanförskap, se över om rätt rehabilitering getts, om det finns arbetsförmåga och vad som kan göras, istället för att personer ska gå år ut och år in utan möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden. När det gäller de siffror som presenterades igår är det siffror fram till 2010 vilket ger en delvis missvisande bild eftersom regeringen efter 2010 gjort ändringar för att åtgärda de brister som funnits i systemet. Man följer även detta fortlöpande för att kunna rätta till eventuella brister och göra förändringar när så behövs."

Vänsterpartiet fick jag mail från igår eftermiddag och de svarade så här på min fråga:

"Hej

Tack för ditt brev. Du skrev till Vänsterpartiet och frågade om vi behålla systemet med utförsäkringarna. Nej, vi vill avskaffa den bortre gränsen med sjukpenning. Den som har nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom ska inte tvingas iväg till Arbetsförmedlingen bara för ett visst antal dagar har passerat. Det är vi, S och MP som har detta förslag om att stoppa utförsäkringarna och om vi tillsammans får majortiet i riksdagen kan det gå igenom.

Vänliga hälsningar

Anders Thoré
Politisk sekreterare, SoU och SfU
Vänsterpartiet
Sveriges Riksdag
100 12 STOCKHOLM
08-786 52 48, 073-980 12 69
anders.thore@riksdagen.se"



Min tolkning av de olika partiernas svar på min fråga är att:

Miljöpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.

Kristdemokraterna säger ja till systemet med utförsäkringar.

Folkpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.  

Centerpartiet säger ja till systemet med utförsäkringar.

Vänsterpartiet säger nej till systemet med utförsäkringar.  



De partier som inte svarat så här långt är Socialdemokraterna, Nya moderaterna och Sverigedemokraterna. Jag tycker att det är dåligt att de största partierna i Sverige (i nuläget Socialdemokraterna och Nya moderaterna) inte svarar snabbare på en så viktig fråga som den om utförsäkringarna. Men jag ger dem en chans till. Jag kommer att fortsätta att fråga och också att blogga om de svar som jag får. Jag förutsätter att jag kommer att få svar från samtliga riksdagspartier.  

Frågan om utförsäkringarna är för mig en av de viktigaste frågorna inför nästa val. Dels har jag erfarenhet av det personligen. Dels tänker jag på hur allt fler människor i Sverige varje dag drabbas av att bli utförsäkrade. Jag tänker på vad det innebär för de människor runt omkring den personen som utförsäkras; barnen, eventuell partner, släkt och vänner. 

När människor utförsäkras påverkar det betydligt fler än de människor som utförsäkras. I förlängningen påverkar det oss alla på olika sätt. För hur starkt ett samhälle är visar sig alltid i hur den svagaste länken har det och hur han eller hon mår. 

Antalet sjukskrivna i Sverige fortsätter att öka. Och antalet sjuka på grund av psykisk ohälsa ökar mest av alla. 

Den riktning Sverige går i just nu skapar svaga människor och ohälsa. Det finns en förklaring i att människor i Sverige mår allt mer dåligt. Otrygghet, negativ stress och press under lång tid skapar ohälsa.

Framförallt är det för mig en fråga om vilket samhälle jag vill ha idag och vilket samhälle jag vill att mina barn och eventuella barnbarn ska leva i. Ett samhälle där man utförsäkrar sjuka människor med all den negativa stress och press som det innebär för en människa som redan är i en så utsatt position. Eller ett samhälle där vi tar hand om varandra när vi blir sjuka. 

Jag vill se ett samhälle där vi litar till varandra i stället för ett samhälle som bygger på att vi misstror varandra. Ett samhälle där vi visar tillit till varandra skapar trygga och starka människor. Det är min övertygelse. Medan ett samhälle där vi visar misstro till varandra skapar det motsatta.

De utförsäkrade får aldrig någonsin gömmas undan.

Vill du som jag göra din röst hörd i frågan om utförsäkringarna rekommenderar jag dig att skriva i de olika partiernas loggar i Facebook. Ibland går det att skriva öppet där, ibland kan man skicka meddelanden. Ibland får man skriva i partiledarens logg. 

Att blogga om utförsäkringarna är också ett sätt att synliggöra de drabbade. Antingen det handlar om dig själv eller någon som du känner. Eller helt enkelt hur du tänker kring det. 

Som bloggare har du också möjligheten att länka till de inlägg som jag skriver om utförsäkringarna för att lyfta fram frågan i ljuset. 

Man kan också sprida mina eller andras blogginlägg via andra sociala medier.
 
Genom att synliggöra utförsäkringarna synliggör man också människorna bakom dem. Människor som inte alltid själva på grund av sjukdom orkar ha en röst och därför är det så viktigt att vi som orkar hjälps åt att synliggöra dem. 

Jag har själv varit där att jag inte orkade göra min röst hörd. Idag känner jag mig stolt och glad att jag har kraften att kanske hjälpa någon annan. Åtminstone visa mitt stöd för dem som drabbas genom att skriva om utförsäkringarna här i min blogg.

Det går också att maila till de olika riksdagspartierna. Jag undrar om det någonsin förut varit så enkelt att nå makthavare som det är idag. När jag var tonåring minns jag att jag skrev brev till finansministern en gång. Det tog flera månader innan jag fick ett svar. Den nya tekniken är fantastisk i det här sammanhanget tycker jag. 

Jag tror att det är möjligt att påverka politikerna. Ju fler som gör sina röster hörda desto bättre. I det här sammanhanget gäller att tillsammans är vi starka. 

Det finns så klart partier med åsikter i den här frågan också utanför riksdagspartierna. Fast jag har bestämt mig för att i nuläget fokusera på att få svar från endast riksdagspartierna. Om min kraft räcker till kanske jag går vidare och söker svar också hos andra partier.
 

Mail-lista till riksdagspartierna:

info@centerpartiet.se

info@folkpartiet.se

info@kristdemokraterna.se 
 
info@moderat.se

info@mp.se

info@socialdemokraterna.se

jimmie.akesson@riksdagen.se 

vansterpartiet@riksdagen.se 


Se även:

"Sjukskrivna måste få hjälp före utförsäkring" (Aftonbladet) 

"Två artiklar och ett torgmöte" (Solrosuppropet)

"De pågående utförsäkringarna från sjuka sjukförsäkringen ..."
 (Blogg "Martin Mobergs betraktelser")

"Försäkringskassan bryter mot lagen" (Sveriges Radio)

"S och Mp: Försäkringskassan måste ändra rutiner" (Sveriges Radio) 

"Oppositionen till ny attack mot utförsäkring" (Dagens Nyheter)