Jag kände lust för ett spontanköp igår. Blev först glad att jag kände lust för något igen. Fast insåg idag att jag inte har råd med köpet.
Just nu har jag noll kronor i inkomst eftersom min sjukersättning gått ut igen. Jag tar av mina besparingar till mat och tvättmedel och annat. Igen.
Undrar hur länge de ska räcka, besparingarna? De blir allt mindre för varje gång som jag blir av med ersättningen och får vänta på pengar igen.
Jag är tacksam att jag fortfarande har besparingar. Att jag alltid varit sparsam och sparat ihop pengar först innan jag handlat något.
Fast ska besparingar behöva krympa för att man blir sjuk?
Vill vi ha det så i Sverige? Det är frågan.
Jag hade i alla fall roligt så länge jag drömde om det jag ville köpa mig.
"Ibland är en dröm det finaste man har", som Håkan Hellström sjunger.