Inatt var en sådan där natt när det kändes omöjligt att somna. Skräptankar for runt i huvudet och ingen sida gick att vila på. Till sist gick jag upp. Jag tycker om natten. För det mesta. Mörkret och tystnaden som ger mig vila från intryck. Från fönstret såg jag månen när jag tittade ut. Undrar om månen såg mig? Vem kan veta säkert. Kanske pratar jag ibland med månen, kanske inte. På natten känns allt möjligt. Och ingenting omöjligt. Då vaknar fantasierna. Drömmarna. Ibland får man svar inifrån sig om man lyssnar noga. Svar som man sökt länge. Svar på svåra frågor och beslut. Jag är vän med natten. Till sist ger den mig ro att somna trygg igen. Trygg i väntan på gryningen. Att bli väckt av ljuset.
