onsdag 9 maj 2012

Trött som jag vet inte vad ...


Idag sov jag ända till klockan åtta efter en orolig natt med jobbiga mardrömmar igen. Fast den här gången drömde jag inte om Fredrik Reinfeldt. Jag drömde om min mamma, min pappa, min lillebror och mig själv. Allt var ett enda kaos i drömmen. Vi visste inte var vi skulle bo, inte hur vi skulle få mat. Jag var genomsvett när jag vaknade i panik och kände mig helt slut.

Jag klädde på mig och åt i lugn och ro. Sen gick jag ner till sjön och skogen med Mimmi bland vitsippor, vit och blå förgätmigej, knipor och viggar och andra sjöfåglar.

Hemma har jag jobbat med Skrivklådan idag. Sådant som släpat efter sedan mamma blev sjuk. Nu känner jag äntligen att jag är ifatt mig med redovisning och annat. Heja mig, säger jag. Det är en vila i sorg att ha något att sysselsätta sig med som får tankarna och känslorna på annat håll en stund. Arbete, vänner och kärlek är det mest viktiga tunga perioder i livet, tror jag.

Fast så trött jag är. Jag tror jag skulle kunna sova dygnet runt, känns det som. Jag får kämpa med att hålla mig upprätt. Ibland somnar jag mitt på dagen och sover ett par timmar. Det är länge sedan jag var så trött som jag är just nu.

Igår köpte jag mig nya träningskläder på Stadium. Jag har behövt nya träningsbyxor länge, de gamla har varit så slitna. Jag kände mig så nöjd med mina nya träningskläder. De kommer att hålla länge, känner jag och är så sköna att ha på sig. Svarta byxor och ljusgrön tröja till.

Denna veckan eller nästa har jag tänkt börja träna yoga igen på Friskis & Svettis.

Jag vet att yogan kommer att hjälpa mig att hitta tillbaka till kraften igen.