Jag gjorde det! Jag flög! Jag har flugit fram och tillbaka mellan Sverige och Brighton. Från Kastrup till Gatwick och med tåg vidare till Brighton. Från Brighton till Heathrow till Kastrup och sedan med tåg till Nässjö.
Jag har ju bara flugit en gång tidigare i mitt liv. Ungefär så länge sedan som på stenåldern. :) Från Jönköping till Stockholm. Sedan sa jag att jag aldrig mer skulle flyga. För jag tyckte det var så otäckt. Höjdrädd som jag varit den största delen av mitt liv.
Men, jag är inte sämre kvinna än att jag kan ändra mig. Så nu har jag flugit. Jag var fruktansvärt nervös, men jag ville göra det och jag hade tankar att tänka som gjorde mig lugn.
Det var underbart att flyga! Det var så vackert där ovan molnen. Solen sken och det var 52 minusgrader i luften, men det märkte jag inte. Planet hem höll 855 km/tim. Ofattbart, jag som brukar köra i 70 km/tim för det mesta. Jag blev väl fartblind där uppe i luften, för det kändes inte alls som 855 km/tim. Det kändes bara hur bra som helst.
Det var en gång en tjej som hette Anna-Karin Mattsson och som vid vissa tillfällen i sitt liv var slav under rädslan. Idag är hon herre över sin rädsla. Och det är så underbart skönt så det är inte sant!
Gissa om jag har bilder att visa! Gissa om jag har massor att berätta från Brighton! Gissa om det var roligt att vara där igår kväll när England spelade mot USA i fotbolls-VM! Gissa om jag är trött! Jag gick upp inatt klockan två och då hade jag inte sovit mycket eftersom man firade hej vilt i Brighton att matchen mot USA slutat 1-1. Gissa om jag är lycklig.... för min älskade äldsta dotter är hemma igen från Brighton!
Gissa om jag ville sitta här och blogga och berätta hela kvällen... men det går tyvärr inte, för nu ska jag äta taco.
Tack alla snälla, fina, goa härliga människor som skrivit kommentarer här till mig i min blogg! Ni gör mig så glad med det ni skriver att jag nästan flyger fram över marken när jag går!
Jag återkommer här i min blogg. När jag landat. Det är viktigt att landa, har jag fått lära mig. Så det ska jag göra nu. Landa i min vardag i Sverige igen. Här är kallt, jämfört med hur det var i Brighton. Men mitt hjärta är varmt av glädje!
