Och det är sommar och jag har inte ännu landat efter lördagens konsert med Håkan Hellström och gäster på Ullevi. Denna magiska kväll, denna folkfest av musik, glädje och kärlek, så bedövande vackert att själen smärtade innan den släpptes fri i sommarnatten.
Där finns en stor kraft när så många som mer än 70.000 människor samlas på en yta stor som Ullevi. När man samlas för att man älskar något, musiken, orden, sommarnatten, förvandlas kraften till en enda stor kärlekskomet som känns som att den tränger genom alltet, uppåt, utåt och jag tror också nedåt.
Där fanns inte en enda låt på konserten utan att jag blev starkt berörd. Så vackra texter, Håkan och artister som gav sitt allt denna kväll. Publikens glädje och sång. Jag vet inte hur många gånger jag slutade andas av hänfördhet och av eufori.
Låtarna som jag och så många andra har hört om och om igen och som Håkan med band ändå lyckas göra till något nytt varje gång under konserten, fantastiskt!
Jag är så tacksam att jag fick uppleva denna kväll.
En kväll jag alltid kommer att minnas. Spara i mitt hjärta.
