Jag åkte in till stan och solen värmde mer där än på höjderna kring Vättern och människorna såg hoppfulla ut. En av mina favoritbutiker hade slagit igen. En ny öppnat på motsatta sidan av gatan. En blomsterbutik.
Jag drogs dit. Dels för att jag älskar blommor. Dels därför att där var något så vackert som en stor blommande rosa magnolia i en kruka utanför affären.
Nära magnolian stod jag en lång stund. Tittade på de sagolika blommorna på de bara kvistarna. Förundrades över hur livet och något så vackert kan komma fram ur det som ser ut som en vissnad gren.
Jag tror aldrig jag slutar förundras över det våren visar mig gång på gång. Livskraften. Viljan att bli levande, att blomma.
Livskraften som vi människor har gemensamt med allt annat levande. Viljan och längtan att blomma igen, också när något brutits sönder inom oss. Längtan att så småningom allt ska bli bra igen. Eller i alla fall bättre.
"Något bättre är redan på väg." (Maria Scherer)
#blogg100 #bloggswe
