Tänk att Blogg100 snart är över för i år. Jag minns när jag började bloggutmaningen att jag tänkte att jag skulle blogga mig in i sommaren. Och det är ju precis det som jag har gjort.
Att ha ett inlägg i sin blogg varje dag är inte så konstigt egentligen. Man kan lägga in en bild. Några visdomsord. En dikt. Det tar inte lång stund.
Fast att skriva något som känns betydelsefullt både för mig själv och för andra varje dag är något annat. Det kräver sin bloggare. Jag har gjort så gott jag har kunnat. Det räcker för mig.
Mitt mål med Blogg100 var inte att prestera fantastiska blogginlägg. Utan att hitta nya människor med samma intresse som jag själv; att skriva och blogga. Det har jag gjort. Flera nya bra bloggar har jag hittat till tack vare Blogg100. Där finns många som liksom jag själv gillar att uttrycka mig i ord och bilder. Massor av kunskap, levnadsvisdom och berättelser kan man hitta hos oss bloggare.
När jag är klar med Blogg100 kommer jag att blogga som förut. Inte varje dag. Utan när jag känner att jag har något att dela med mig av. Säkert ett par gånger i veckan som det brukar vara här i min blogg.
I min blogg ska det också finnas plats för det viktiga andrummet. Tid för eftertanke.
Precis lika viktigt här för mig som IRL.
I Stockholm är det ett event den 10 juni där man firar Blogg100 tillsammans. Också i Jönköping och på andra ställen kommer bloggare att samlas för att fira. Hur jag själv kommer att fira vet jag inte säkert än. Om det blir för mig själv eller med andra.
Jag har något mycket roligt fast också energikrävande som väntar runt hörnet nu. Därför får jag sortera bland de aktiviteter jag gör så att jag inte överanstränger mig. Hushålla med min mentala kraft, vilket inte är särskilt enkelt bland alla intryck i livet och alla tankar och känslor som far runt i mig som människa. Pauser och meditation och bara vara är min bästa medicin för att ge näring åt det mentala.
#Blogg100 - Dag 98
