Igår blev det klart med en ny hyresgäst till den lägenhet där min mamma levt sitt liv de senaste 23 åren.
Det kommer att kännas märkligt i början att någon annan än min mamma bor där, fast jag vänjer mig. Saknar jag henne mycket, kan jag alltid gå in på den vackra innergården med alla de blommande buskarna och minnas de lyckliga stunderna vi hade tillsammans där.
Mamma bor inte där längre. Fast jag har henne för alltid i mitt hjärta.
Jag träffade prästen som ska jordfästa min mamma igår också. Han är en god lyssnare. Jag fick berätta om min mammas liv från början till slut. På 40 minuter. Vilken utmaning.
Det kommer att bli en vacker och ljus begravning som ska ge en känsla av glädje, tacksamhet och kärlek. Så som min mamma förmedlade den sista tiden i sitt liv.
