Idag har jag ingenting alls att skriva om, fast jag skriver i alla fall. Och så lägger jag in en riktigt vacker bild. Det är ett bra sätt att få igång hjärnan på morgonen att skriva, i alla fall för mig. Jag sov så gott, så gott inatt också och jag sov så många timmar att jag känner mig lätt trögstartad. Då är det bra att skriva igång hjärnan, tycker jag.
Det åskade hos mig igår kväll. Det var ett par kraftiga blixtrar och rejält mullrande och regnsmatter mot rutan. Men sedan försvann det och natten har varit lugn.
Jag köpte nya gröna inomhusväxter igår, fyra paraplyaralior, och satte dem i det stora fönstret i vardagsrummet. Vi behöver många gröna växter inomhus nu när det går mot mörkare tider. Ännu mera sedan när löven faller därute. Då försöker jag skapa mig grönskan inomhus i stället. Benjaminfikusar, paraplyaralior, tusenåriga eken, så mycket grönt som möjligt. Och en och annan blommande växt också, fast mest gröna växter inomhus under hösten/vintern för mig.
Jag köpte mig ett vackert grönt blockljus igår också. Jo, jag lyxade till det ordentligt igår. Det var länge sedan jag köpte så mycket, jag har mest jobbat och hushållsarbetat och sprungit hos AF och FK och ALMI den senaste tiden. Knappt att jag minns hur pengar ser ut nu för tiden. Jag tittade länge på 100-lappen när jag tog upp den ur plånboken igår, "aha, är det så här den ser ut, en hundralapp".
Så jag tände levande ljus igår kväll när det åskade och bläddrade i tidningar som jag inte hunnit göra på jag vet inte när. Det var mitt allra första höstmys 2010, värt att notera.
Jag ringde äldsta dottern som inte alls var i Borås där hon bor nu utan på konsert i Göteborg när jag ringde. Det var ett sådant liv, prat och musik, att det inte gick att prata. Men jag hörde på hennes röst hur glad hon var och då var min lycka fullkomlig.
Idag är det mulet därute. Jag ska hushållsarbeta i min egen takt, göra sånt som jag blir glad av, fixa lite ärenden, hälsa på min mamma.
Genom mitt fönster ser jag att plommonträdet har fått guldgula blad nu. Skogslönnens blad blir alltmer mångfärgade för varje dag som går. När skogslönnen därute i min trädgård förvandlats till en enorm glödande färgexplosion, då är den det allra vackraste trädet i hela området där jag bor. Det är inte jag som säger det. Det är mina grannar som brukar säga det. Och jag kan inte annat än hålla med dem.
Nu känns det som att jag fått igång min hjärna. Tack min blogg för att du finns!
