I Kurera läser jag en intressant artikel om utmattningssyndrom. Det finns så mycket kunskap idag om utmattningssyndrom jämfört med när jag själv drabbades för 17 år sedan.
Enligt artikeln är det starka och omtänksamma människor som drabbas av utmattningssyndrom. Högpresterande personer med starka inre resurser. Godhjärtade personer som tänker mycket på andra drabbas lättare av utmattning än de som inte tänker lika mycket på andra. Det blir som att köra bil utan att tanka.
Det handlar också ofta om personer som har svårt att säga nej, vilket leder till att de inre resurserna töms.
Utmattning är inte detsamma som depression. Däremot kan utmattning ibland leda också till en depression. Att bli deprimerad är en känsla av att ge upp. Jämfört med att bli utmattad när det mer handlar om ilska och frustration över livet.
För att ta sig ur utmattning behövs att man fokuserar mer på sig själv. Att göra sådant som känns roligt. Öva sig i att säga nej, sätta gränser och be om hjälp. Det är förändringar som kan vara svåra eftersom det handlar om att förändra sin personlighet. Det är vanligt att man ramlar tillbaka i sina gamla mönster och så blir det för mycket igen. Att sova är bland det viktigaste för att återhämta sig efter en utmattning.
Alltså inte alls mera arbete eller press utifrån, vilket tyvärr ofta drabbar den som blir utmattad. Både från myndigheter, arbetsliv, omgivning och sig själv som den starka människa man i grunden är.
Tyvärr tas inte utmattningssyndrom alltid på allvar. Vissa tror att det är en påhittad sjukdom. Men utmattningssyndrom är högst verklig och drabbar ofta högpresterande människor.
#Blogg100 - dag 13
