Många stigar har jag gått i mitt liv.
Vissa var kantade av taggiga snår.
Andra av mjuk, grön, skön mossa.
Ibland snavade jag över en sten.
Föll ...
Fällde tårar.
Reste mig igen.
Jag är en sådan som finner nya stigar.
Ända in i döden.
Och kanske också sedan.
