Tankar under en sommarhimmel

Jag har bara fötter och solen steker mina bara ben. Jag fick en riktig sommardag idag, bara så där, utan att ens ha bett om den. Den mörkt blå aklejan blommar för fullt i mitt grönsaksland. Jag har gott om ogräs i år. Men jag struntar i det just nu. Det är riktigt vackert att se vinden flyga och fara i grässtråna som sticker upp vilt lite varstans mellan blommorna.

Min vilda trädgård... jag älskar vilda trädgårdar! Trädgårdar som tas om hand så där lite lagom. Så att det är på gränsen att de kan kallas trädgård. Utan mera är som naturen själv egentligen. Full av överraskningar, full av intryck, full av lust att växa och frodas, full av glädje! Livskraft! Full av djur, små igelkottar, paddor, knott, fåglar, myror och fjärilar. Och en och annan katt.

Det har varit en bedövande vacker dag idag hos mig! Solen har strålat från den blå himlen som jag nyss flög i med det stora flygplanet. Det känns ofattbart när jag sitter i min vilstol och tittar upp mot den blå himlen, att jag nyss flög högt däruppe ovan molnen.

Allt runt omkring mig andas mirakel. Och inte nog med det. Jag som sitter där i min vilstol är själv ett mirakel. Precis som alla vi andra varelser här på jorden. Mirakel... jag ska somna med den tanken ikväll. Jag är ett mirakel, en gåta, ett underverk, något fantastiskt som är fantastisk för att jag finns. Utan några som helst krav på att jag behöver göra en massa saker en sådan här ljuvlig sommardag. Bara få finnas till. Åtminstone för en stund. Andas. Blunda. Njuta.

Tänk att leva kan vara så enkelt!

Brighton del 1

Min katt la sig på resväskan så fort den kom fram ur garderoben. Och där låg hon, tung som en blyklump. Ville inte flytta på sig. Märkligt hur djur vet när man ska ge sig iväg på semester. Kanske hade hon hört oss prata om att vi skulle resa till Brighton. Kanske la hon sig i ren protest där på resväskan. Jag tror det. Min katt är en klok katt.





I Nässjö ställde vi bilen för att ta tåget till Köpenhamn och jag mötte en trevlig man från Polen som jobbade med IT för Jysk. Han var så glad och så pratsam att jag fick verkligen en bra uppvärmning av min engelska där på Nässjö station.

Mina övriga minnen från Nässjö är nog tyvärr att det luktade urin i hissen och urin på toaletterna. Inte särskilt kul. Så jag fick gå till kiosken och köpa mig halstabletter för att få bort den där lukten från doftminnet.

Tåget var punktligt och jag var lycklig och jättenervös för att flyga när jag klev på tåget. Att åka tåg är rogivande och trevligt. För det mesta. I alla fall på ditresan. Vad som hände på hemresan med tåget kommer jag att berätta om längre fram. MYCKET längre fram, känns det som. För det här var inlägget "Brighton del 1". Jag har bestämt mig att dela upp min resa i olika små delar. Troligen en liten bit varje dag. Sedan kommer det kanske att kännas som att jag varit på resa en månad, innan jag berättat klart allt jag vill berätta.

Jag har mer än 500 bilder i kameran för fem dagars resa. Några ska jag visa här i min blogg. Det är min underbara tonåring som har tagit de flesta av bilderna. Jag fick kanske ha kameran högst 15 minuter på fem dagar. Livet skiftar. Förr i tiden, då på "stenåldern", då var det alltid jag som höll i kameran. Och ibland hände det att det inte verkade som att jag varit med på resan överhuvudtaget. För där fanns inga bilder på mig. Men det är andra tider nu. Från den här resan finns det massor av bilder på mig. Och så på en del annat också så klart. Som flygplatser och moln ovanifrån och en massa fantastiskt vackra hus, bland annat.

Välkommen att följa med på min resa!