Jag såg musikalen Passion på Spira i Jönköping igår kväll. Det kändes fint att sitta där i salongen när den kalla vinden ven utanför. Så fort kylan kom i år. Det är lite svårt att hänga med i vädersvängarna nuförtiden tycker jag.
Passion var en historia om passionerad kärlek. En finstämd berättelse med vacker musik. Där fanns allt det där som håller genom tiderna i en berättelse. Kärlek och svek. Glädje och sorg. Liv och död. Som livet självt.
Jag tänkte på hur vilsamt det var att se musikalen jämfört med att t ex titta på TV. Det var levande människor på scen, allt kan ju hända då. Ändå var det en sådan vila i det. Inga störande reklampauser till exempel.
Kultur gör gott i själen för oss människor.
