Idag fattar regeringen beslut om sjukförsäkringen. Jag önskar att det blir ett beslut som innebär att de sjukskrivna som nollklassats får behålla sin ersättning. Jag önskar också att det innebär att utförsäkringarna stoppas omedelbart. Men som det ser ut just nu verkar utförsäkringarna inte ens finnas med på schemat.
Mitt liv som utförsäkrad fortsätter. Med all den ovisshet det innebär. Jag skriver inte mycket om det i min blogg numera. Det känns faktiskt alltför tyngande att göra det. Men jag tror inte att det går en enda dag utan att jag tänker på det. Det dyker upp frågor som "Hur kommer det att bli om tre månader när jag inte längre är med i Arbetslivsintroduktion?" "Hur lång tid kommer det att ta innan jag får veta om jag får bli sjukskriven igen?" "Vad kommer det att innebära för mig rent praktiskt att vara med i Arbetslivsintroduktion?" "Hur ska jag orka?" "Hur lång tid kommer det att ta innan jag får någon ersättning igen? Om jag nu ens får det." Det är just ovissheten som känns allra svårast.
Jag motarbetar mina tankar, vänder dem till hoppfulla tankar. Hopp om nyval. Hopp om nytt val om några år. Hopp om att jag kanske, tack vare att min arbetsförmåga redan är grundligt utredd till 25 %, kommer att få bli sjukskriven igen till viss del. Men när? Hur länge ska jag behöva leva på mina hårt hopslitna sparade pengar som var tänkta för helt andra saker än att vara pengar till mat, kläder, huslån och bensin. Alltsammans därför att jag blev sjuk. Något som var det sista på jorden som jag ville bli; sjuk. Vem VILL bli sjuk?
Först fick jag smärtan. Jag förlorade hälsan. Jag förlorade arbetsförmågan. Sedan förlorade jag hoppet. Jag blev deprimerad och utmattad. Det har varit en så lång, arbetssam och krokig väg att nå dit där jag är idag. Jag har hopp om att bli starkare.
Att i den situation där jag och många andra sjukskrivna är, öka på stressen genom att också ta bort den ekonomiska ersättningen, det är helt enkelt för mycket. Det finns inget som helst positivt i det för mig, någon annan sjukskriven eller för min hälsa. Det drabbar dessutom inte bara mig själv utan också mina anhöriga. Relationer blir ansträngda under ökad press och stress. Som sjuk behöver man stöd, inte förtryck som jag anser att man är utsatt för idag i Sverige som sjukskriven.
Stoppa utförsäkringarna. NU!
