Visar inlägg med etikett Årskrönika. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Årskrönika. Visa alla inlägg

måndag 30 december 2013

Maskroskvinnans årskrönika 2013

 

2013 var ett omtumlande år för mig. Inte minst känslomässigt. Det var många förändringar samtidigt som jag var mitt uppe i sorgearbetet efter min mamma.

Det här är, som jag minns det, några av de mest viktiga händelserna i mitt liv under 2013.

Januari

Min mammas äldsta syster och min fostermamma en tid i mitt liv, dog, 90 år gammal.

Min äldsta dotter flyttade tillbaka till Borås från Prag där hon studerat ett halvår.

Jag körde igång ett större jobb för Skrivklådan.

Man påbörjade en stor utredning på sjukhuset av mitt hjärta.
 
Mimmi friskförklarades efter att man opererat bort hennes höftkula.



Newsmill publicerade min text "Om att vara fattig som barn". (Tyvärr ligger Newsmill nere sedan ett tag tillbaka, så jag kan inte länka till mina artiklar där).


Februari

Jag var med på begravningen av min äldsta moster.

Min text "Om att vara fattig som barn" lästes upp i S:ta Clara kyrka i Stockholm av prästen och etikkonsulten Anna Rosengren under ett event för hemlösa och andra utsatta grupper i samhället, "Gatans mat".

Min blogg Maskroskvinnan fyllde fyra år den 18 februari.

Min yngsta dotter fick sin första lägenhet och började packa.


Mars

Jag blev klar med det stora skrivjobbet för Skrivklådan.

Jag blev intervjuad av lokaltidningen om mina husdjur. Journalisten hade hittat till mig genom min blogg.

15 mars 2013 var det ett år sedan min älskade lilla mamma dog.

Vi firade våra döttrars 20- och 25-årsdag.

Jag började lydnadsträning med Mimmi på SBK.




April

Jag vårfikade på stan efter en lång och snörik vinter som kändes som att den aldrig skulle ta slut.

Fick besked från hjärtspecialisten att mitt hjärta var helt friskt.

Min yngsta dotter flyttade hemifrån och blev sambo med sin kille.




Maj

Jag frågade och sammanställde i min blogg var de olika politiska partierna står i frågan om utförsäkringar.

Mimmi och jag åkte på små vårutflykter tillsammans.



Newsmill publicerade min artikel "Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor".


Juni

Min äldsta dotter blev klar med sin examen på Bibliotekshögskolan i Borås.



Newsmill publicerade min artikel "Nobels fredspris till Edward Snowden".

Min äldsta dotter flyttade hem till Jönköping igen efter att ha bott och studerat i Borås i tre år.

Jag besökte Ellen Keys Strand för första gången i mitt liv.



Jag var vid Vätterstranden, i Rosariet, i min trädgård, så mycket utomhus som jag bara kunde.


Juli

Jag och familjen åkte till Danmark. Vi besökte Louisiana där bl a Yoko Ono-utställningen visades. Vi var på  nöjesfältet Bakken.

Yoko Onos önsketräd på Louisiana 2013.


Äldsta dottern och jag reste till Stockholm för att vara med på Allsången och Håkan Hellströms konsert där. Min resväska försvann och jag lärde mig mycket om hur lite jag egentligen behöver ha med mig när jag är ute och reser. Jag mötte en god vän i Stockholm som jag lärt känna tack vare cyberrymden. Så småningom kom min resväska tillbaka med allt innehåll.




Stalpet i Aneby besökte jag för första gången i mitt liv. En liten oas på nära håll från där jag bor.


Jag och min make var på solsemester i Skåne. Varmt som att det hade varit i Sydeuropa.



Augusti

Jag var på ett romantiskt bröllop i det fria på en blomsteräng.

Städade och rensade hemma i mitt hus.

Besökte Västra Torget för första gången sedan mamma dog. Min och hennes oas där jag har så många roliga minnen från oss två tillsammans.




September

Jag skrev under och bloggade om Välfärdsmanifestationen.

Fick många nya insikter inifrån mig själv om mig själv vid den här tiden.

Klarade att ta blodprov utan att svimma (blodfobi) flera gånger med hjälp av att lyssna på Jens Lekmans musik under provtagningen.

Jag och maken firade vår 29-åriga bröllopsdag med att resa till Helsingborg och Helsingör. Vi bodde på hotell i Helsingborg och hade roligt och tur med vädret denna fantastiska soliga och varma sommar.





Oktober

Jag började känna lust att skriva på min bok igen och det blev ett par kapitel.



Äldsta dottern fick jobb som ungdomsbibliotekarie.


Min näst äldsta moster dog. Hon blev 89 år gammal.

Mimmi fyllde två år.

Äldsta dottern fick tag i en lägenhet i orten där hon fått jobb och flyttade hemifrån igen.


November

Jag var på min näst äldsta mosters begravning.

En morgon vaknade jag smärtfri för första gången på flera år. Jag var smärtfri halva dagen. Det kändes ovant, som att jag glömt hur det känns att vara utan smärta. Det gav mig hopp.

Jag köpte nya glasögon.



December

Jag var på Scouternas julmarknad där jag bor.



Besökte Eksjö julmarknad för första gången i mitt liv.



Hade adventsmys med bästa vännerna.

Firade en rolig och glad jul med mina nära och kära.

 



söndag 1 januari 2012

Maskroskvinnans årskrönika 2011


2011 - vilket år ...

Jag ska ärligt säga att jag är glad att det är över. Att det inte hade ihjäl mig. Det har känts som att vara i en torktumlare för mig, periodvis.

En hel del har jag skrivit om här i min blogg. Men inte allt. Om jag ens ska försöka sammanfatta 2011, så får det bli på ett särskilt sätt i år. Jag skriver först ned en del av det som var så jobbigt det här året. Och sedan skriver jag ned det som har varit positivt för mig. Förhoppningsvis kan jag då se att det kanske fanns en balans mitt i alltsammans. Även om det verkligen inte känts så vissa stunder det här året för mig.


Stressande, tuffa händelser 2011

Min åldrande mamma som blev så sjuk i början av året. Att bygga upp ett nätverk kring henne med vårdpersonal och hemtjänst bland annat. Sjukhusvistelserna för henne.

Utförsäkringen. Den fanns där i bakgrunden som en klump i halsen nästan hela 2011. Gav mig mardrömmar, sömnrubbningar som jag inte haft på flera år. Var också negativt stressande för hela min familj med ovissheten om hur ekonomin skulle bli för oss. Jag fick aldrig koppla av helt under sommaren. När jag skulle vara ledig hamnade jag i stället hos Arbetsförmedlingen i programmet Arbetslivsintroduktion.

Min make som hamnade akut på stroke-enheten i maj. Som tur var kom han in tillräckligt snabbt för att inte få några men. Fast han fick medicin som han inte haft förut och får ta hand om sig själv på ett annat sätt nu än han gjorde förut. De dagarna var ett trauma för oss alla, även om allt gick bra.

En till händelse när det gäller sjukdom och en mycket nära anhörig. Fast vad det handlade om behåller jag för mig själv.

Ansträngda relationer i den nära kretsen kring mig. Vad det handlar om behåller jag också för mig själv.

Utöya. En tragedi som skakade om mig och så många andra mitt under min semester i Danmark. En händelse som chockade världen fast också skapade en stark känsla av samhörighet med andra människor och att inte låta ondskan vinna över kärleken till varandra.

Stefan Livhs tragiska och alltför tidiga död som fortfarande känns smärtsam att tänka på.


Positiva, härliga händelser 2011

Jag lärde mig mycket som nybliven företagare i Skrivklådan. Jag hade lagom med arbete i förhållande till den arbetsförmåga jag har idag, 25 %. Jag fick betalt för jobben jag gjorde.

Tonåringen tog studenten. Regnet stod som spön i backen, men vad gjorde väl det när hon äntligen var klar med gymnasiestudierna.

Jag och äldsta dottern åkte till Stockholm med buss och såg Allsång på Skansen med bland andra Håkan Hellström. I Gamla Stan mötte jag tre härliga kvinnor som jag lärt känna genom Facebook för allra första gången. Vi kommer att ses igen, känner jag.

Jag hade en kort, blöt, blåsig och kall semester i Gilleleje i Danmark. Fast rödspättorna smakade sagolikt och jag fick vara nära det älskade havet och äntligen besöka Karen Blixens museum.

Äldsta dottern fick fatt i en lägenhet med eget kök och vi hjälpte henne med flytten. Jag känner stor glädje att hon trivs med både studierna och sina vänner där hon bor.

Mamma kryade på sig långsamt, fast har mycket olika dagar. Jag vänjer mig.

Jag mötte massor av härliga människor, både i cyberrymden, här i min blogg (tack till alla som läst och kommenterat här), IRL och genom intervjuerna i jobbet som frilansjournalist.

Jag började skriva på ett par böcker som jag länge drömt om att skriva. 

Jag fortsatte att skriva dikter. Jag har nästan skrivit tusen dikter under två år nu. Jag övar mig i att skriva kort och mår gott av att skriva dikter, har jag upptäckt.

Jag fick in två artiklar i Newsmill, de första artiklarna där för min del. Den ena av artiklarna har idag lästs av nästan 5.000 personer och fått 148 kommentarer (Reinfeldt tycker att anhöriga ska rycka in för sjuka och arbetslösa). Den blev en av årets mest lästa artiklar i Newsmill 2011. Det kändes stort för mig.

Jag var gästbloggare hos Christian Johansson och Sanna Juhlin.

Jag blev Veckans Rockstjärna hos Cecilia Kärvegård.

Det blev ett par mysiga biobesök under hösten.

En sagolik minisemester på Västkusten, ett minne jag sparar i mitt hjärta för alltid.

Det nybyggda inglasade uterummet njöt jag av nästan varje dag från den 7 mars 2011 ända till slutet av oktober. Trädgården började äntligen se ut och fungera som en trädgård igen efter att vi gjort om dräneringen kring huset.

Jag fick strax före jul besked om beviljad fortsatt sjukskrivning. Den dagen kändes det som att en sten föll från mitt bröst. Vilken lättnad.

Jag köpte världens sötaste lilla hundvalp, dvärgpudeln Mimmi. En dröm som jag haft i hela mitt vuxna liv och som jag önskat mig pengar till för tre år sedan, blev verklighet.

Mimmi blev "The Happy End" på mitt dramatiska år 2011. Trots att hon hann hamna på djursjukhuset för att hon ätit grus i elfte timmen av 2011. Nyårsaftonens morgon blev Mimmi pigg och glad igen och jag kunde pusta ut.



Det här är en tillräcklig beskrivning av hur 2011 varit för mig som människa. Några mycket viktiga händelser för mig under 2011 finns inte alls med här. Det finns många saker jag aldrig någonsin skulle blogga om. Saker som jag bär inom mig eller kanske delar med någon människa som jag känner stort förtroende för.

Tack 2011 för allt du gav mig som människa. Långtråkigt var du knappast. Jag lärde mig massor.

Tack för att jag överlevde också det här året utan att hamna i någon djup depression. Även om det funnits mörka tankar i mig själv inte minst under slutet av hösten, innan jag fick det positiva beskedet om fortsatt sjukskrivning till 75 %.

Välkommen 2012! Jag önskar att du kommer att bjuda på mycket kärlek, visdom, tid för återhämtning, lugn och ro, lagom med arbete och ännu mera tillfrisknande och kraft för mig.

Ett par för mig viktiga ord tar jag med mig in i 2012:

Jag säger ja till mig själv och det mitt hjärta önskar. 

Jag tar ingen skit från någon som helst längre. 

Jag är värd all lycka och kärlek jag kan få som människa.