Vad gör det om 100 år? - stresshantering

Den där tiden i mitt liv när jag jobbade för fullt och det hände ofta att folk ropade på mig från här och där att göra det och fixa det samtidigt som telefonerna ringde omkring mig i kontorslandskapet där jag jobbade då, minns jag att jag tänkte: "Vad gör detta om 100 år?" när jag kände paniken i mitt bröst. Det lugnade ner mitt sinne. Jag kunde tänka klart och agera rationellt.

Jag hade inte gått en enda kurs i stresshantering då. Aldrig ens tänkt tanken. Jag såg på mig själv som mycket stresstålig. Det var också så andra i min omgivning uppfattade mig. Arbetsgivare uppskattade min stresstålighet. Jag blev aldrig någonsin handlingsförlamad av stress.

Annat är det idag. Men det är en lång historia och inget jag ska berätta om nu. Det finns här att läsa om i min blogg för den som är nyfiken.

Det är avstressande när det kör ihop sig att tänka perspektiv. Att tänka tanken "Vad gör det om 100 år?". Det är inte så mycket som spelar roll om 100 år från nu. Men så finns det också det som, faktiskt, kan spela mycket stor roll om 100 år beroende på vilket beslut man fattar.

Beslutet att skaffa barn t ex. Hur stort är inte ett sådant beslut i förlängningen. Beslutet att bli vegetarian, vad spelar det för roll om 100 år? Beslutet att satsa allt man har på något man brinner för. Det kan göra stor betydelse om 100 år.

Men om jag väljer att ha kaviar eller ost på min frukostmacka den här morgonen spelar nog inte särskilt stor roll om 100 år. Eller?

Tänk sedan 360.000 år. Det perspektivet. Som jag skrev om i mitt förra inlägg.

Vad spelar roll om 360.000 år? Av det jag fattar beslut om idag. Av hur jag lever mitt liv idag.

En hisnande tanke. En fråga omöjlig att svara på.

Och vad spelar egentligen det för roll.

Det finns en risk att tänka alltför mycket i perspektiv. Att man hamnar i känslan att ingenting är särskilt betydelsefullt.

Och det är det ju. Faktiskt.


Blogg100 - Dag 4

Tar mig själv till må bra igen

Det finns inget härligare efter en period när man trillat ner i en grop igen, att känna att man hittar kraften i sig själv igen, kraften att kunna vända mörkret till ljus. Idag känns det som att jag är där igen. Äntligen!

Jag tar till hjälp allt jag lärt mig som jag vet får mig att må bra. Sjunga, musiken, dansa eller annan rörelse, yoga eller meditation, kramar och att skriva och läsa. Skratt och att vara i naturen.

Frågar mig själv varför jag och så många med mig ramlar ner i stress- och slitträsket gång på gång? Vad är det som gör att vi väljer bort det som får oss att må bra för det som gör att vi mår dåligt? Vem lärde oss att det var viktigare med en massa "måsten" än att prioritera att må bra? Vem lärde oss att det är viktigare att städa än att dansa? Att ha det perfekta hemmet och utseendet än att sjunga? Vem lärde oss det egentligen?

Idag ska jag banne mig ge mig själv en dag med bara det som jag vet får mig att må bra.

Jag byter oro mot dans. Jag byter tårar mot skratt. Jag byter deppiga tankar mot gos med min lilla hund Mimmi. Jag byter måsten mot lust.

Och det ska banne mig bli många, många fler sådana dagar nu i mitt liv.

För det är sannerligen på tiden att jag ger det till mig själv.

Jag känner att jag blir glad nu bara av att skriva det.

Och stark.

Det är möjligt att själv vända sitt mående. Fast ibland behöver man krascha innan man klarar att göra det. Det är i motvind draken lyfter.

Here I come!

Vill du flyga med mig?

Förhindra och lindra smärta i nacke, axlar och skuldror

Att ha ont i nacke, axlar och skuldror kallas "askungenacke" i tidningen Sunt Arbetslivs mycket intressanta och lärorika artikel "Stress utan pauser ökar risken för askungenacke".

Det som lindrar när man har den här sortens stressrelaterade besvär är att ta pauser ca en gång i halvtimmen. Att andas djupa andetag. Och lätt styrketräning 2-3 gånger per dag, några minuter åt gången. Att träna intensivt och ta i ordenligt korta stunder kan hjälpa. Det botar inte besvären, men gör att man får ökad livskvalitet och mindre smärta. Stretcha kan också hjälpa.

Själv så fortsätter jag att styrketräna med hjälp av gummibandsövningar en liten stund varje dag. Jag känner mindre smärta och får också lättare kontakt med när musklerna börjar bli trötta så att jag kan pausa i tid.

Yoga, lätt styrketräning och promenader är bra "medicin" för mig.

Varva ned från stressen

Medan allt fler blir sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, skrivs det också allt mer om hur vi ska kunna hantera stressen i vår tid. Igår hittade jag en intressant artikel i lokaltidningen.

Jag läser att hos högerhänta personer står höger hjärnhalva för integrering, konstnärlighet och mer övergripande tolkningar medan den vänstra hjärnhalvan styr struktur, förnuft och kognitiv skicklighet. Är man vänsterhänt fungerar det tvärtom.

Detta innebär ungefär att hjärnhalvan som sköter struktur och förnuft ofta jobbar mer intensivt idag och därför går på högvarv. Om man då till exempel målar i en målarbok aktiveras den andra hjärnhalvan och följden blir balans. Med andra ord mindre risk för psykisk ohälsa, utmattning eller andra stressrelaterade sjukdomar.

Det handlar om att hitta balansen helst varje dag.

I artikeln ger man exempel på vad man kan göra som nedvarvning. Till exempel läsa böcker, spela instrument eller sjunga i kör. Spela teater, sticka eller virka. Lägga pussel eller fotografera.

Yoga och meditation är också sätt att varva ned.

Målarböcker för vuxna har blivit en succé sedan de allra första gavs ut för ett tag sedan. Själv har jag inte skaffat mig någon än men jag har lust att göra det. Det finns målarböcker med så vackra motiv. I en affär såg jag målarböcker där man kunde skära loss motiven och rama in dem som tavlor när man målat klart dem. Kanske dags att jag skaffar mig en målarbok? Med härliga färgglada färgpennor till. Jag tror säkert att det hjälper till att må bättre den här gråa, tunga perioden på året.

Allt skapande hjälper oss att hitta balansen i oss själva.

Därför är det märkligt att lite längre fram i samma tidning läsa om hur man vill öka t ex matten i skolan samtidigt som de estetiska ämnena ska minska. Hmm... känns inte som att man fullt ut har insikt än om vad som får oss människor att må bra i stället för dåligt. Men jämfört med hur det var för 17 år sedan när jag själv blev sjuk av stress, så har det trots allt hänt väldigt mycket och man har stor kunskap idag om både väg till tillfrisknande och olika sätt att förebygga.

"Vi är byggda för att ha högt varv ibland, men då ska det interfolieras med perioder av avslappning och återhämtning. Under återhämtningsperioderna bygger man upp skadade celler och bygger nya", säger Töres Teorell på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet i artikeln. Han fortsätter "Aktiviteter som denna (målarbok för vuxna) kan även gynna kreativiteten eftersom man inte fokuserar på det man gör vanligtvis utan låter tankarna flöda fritt".

Sedan tänker jag för mig själv.

Egentligen handlar väl alltsammans om att vänta in sin själ.



Källa: Jönköpings-Posten/TT/Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet

Tillit ökar oxytocin, stärker hälsan, samhället och minskar sjukskrivningar

När människor känner tillit till varandra frigörs oxytocin. Hörde jag i morse i radion att forskarna nu kan bevisa. Jag tänker på den ökande ohälsan i Sverige. Hur viktigt är det att samhället och vi själva skapar tillit för att vi ska ha hälsa?

Själv tror jag att tillit är mycket viktigt och att det finns ett samband mellan tillit och hur man mår. Både på individ- och samhällsnivå.

Så många människor i vår tid som har smärta och psykisk ohälsa. Kanske till viss del brist på tillit?
Ett symptom delvis på hur det är i samhället?

Hur kan vi förändra det? På individnivå. Samhällsnivå.

Jag tror att vi alla kan göra något. Också det "lilla" är stort i de här sammanhangen.

Om tilliten i samhället brister kan det kanske kompenseras genom att man är i sammanhang privat där man känner tillit. Och tvärtom.

Det verkligt tuffa blir när tilliten brister både i samhället och i privatlivet. Samtidigt. Hur klarar man sig då? Hur mår man då? Var hittar man tilliten? Kanske i sig själv. Självtillit är kanske där allt börjar. Att lita till sig själv. Att man klarar det, vad än det är. Samtidigt tror jag att vi människor behöver varandra. Det är min övertygelse. Vi är som människor flockvarelser och beroende av varandra för att må bra.

Om oxytocin skapas genom tillit. Och tilliten brister. Då brister också relationer. Samhällen. Och också människors hälsa.

Tillit är vägen till minskade sjukskrivningar, samhällsbygge och välmående människor, tror jag.

Idag talar vi så mycket om och lägger så otroligt mycket tid på kost och motion. Det är i och för sig bra. Fast ändå ökar antalet människor som blir sjuka.

Tänk om i stället tillit är svaret och vägen mot hälsa?



Oxytocin är ett hormon och en signalsubstans som skapas i hjärnan vid t ex amning och tydligen också vid tillit. Här information från Wikipedia om hur oxytocin påverkar oss människor psykiskt, socialt och fysiskt:


"Oxytocin är avgörande för upprättandet av gemenskap, parbildning, omvårdnad, och förmåga att följa sociala normer. Förhöjd aktivitet av oxytocin skapar ökad tillit, minskar aggressioner, ångest, samt dämpar aktiviteten i  amygdala. och minskar troligen också stress.
Höga värden av oxytocin, vaspressin och prolaktin är avgörande för utvecklingen av moderskänslor. Djurförsök har visat att administration av oxytocin och östrogen fungerar ångestdämpande på honor och ökar deras sociala samspel. Honor med större omvårdnad om barn har också visat sig ha ett större antal östrogenberoende oxytocinreceptorer i hjärnan, och detta är ärftligt från moder till dotter. Sådana östrogenberoende oxytocinreceptorer ökar dessutom honornas sexuella mottaglighet.
Oxytocin gör människor lyckligare och tillitsfulla. Det ökar viljan till parbildning, och är starkt involverat i sexuell lust. En orsak till detta är att det skänker lugn genom dess påverkan på glatt muskulatur. På grund av dess höga plasmanivåer vid olika former av känslor av kärlek och lust, brukar det kallas "kärlekshormon". Hos män bidrar oxytocin även till ejakulation och erektion. 
Förutom glatt muskulatur, påverkar oxytocin skelettmusklerna. Fungerande oxytocinaktivitet är avgörande för nybildning av muskler. Det tycks vara förändringar i oxytocinet som ger såväl sarkopeni som muskelsvaghet på ålderdomen.
Oxytocin ökar den autonoma hjärtkontrollen, genom att exempelvis öka heart rate variability, vilket förbättrar kroppens förmåga att hantera stress, ett samband mellan HRV och stress som påvisats exempelvis vid  borderline personlighetsstörning. Oxytocin tycks spela en viktig roll i regleringen av det kardiovaskulära systemet. Tillsammans med vasopressin har det en roll i uppkomsten av kronisk hjärtsvikt."

Källa: Wikipedia


Lästips: "Sorkar tröstar också varandra" (Sveriges Radio)

"Oxytocin kan stärka muskler" (Sveriges Radio)

HÄR hittar du massor av intressanta artiklar om oxytocin.

"Därför vill vi titta på djur på nätet" (DN)

"Jämlikhetsanden - alla mår bättre av jämlikhet" (DN)

Avstressande Qi-gong på sju minuter

På YouTube kan man hitta det mesta. Häromdagen hittade jag ett klipp med Qi-Gong-övningar på sju minuter.

Jag testade att göra övningarna på morgonen. Det har gett mig en skön lugn känsla inuti mig som hållit i sig hela dagen. Som att jag kommer in i den rätta andningen redan från starten på dagen.

Testa gärna du också om du vill. Känn alltid efter själv hur det påverkar just dig att djupandas och göra lugna långsamma rörelser. Det är inte självklart att det passar alla.

Det skulle vara roligt att få veta hur du upplever det. Berätta gärna!

Åtta förslag för att förebygga utmattning från forskaren Agneta Sandström

Utmattningssyndrom är något annat än depression läser jag om i en mycket intressant artikel i ETC.

Det är forskaren Agneta Sandström som berättar om hur utmattningssyndrom som den sjukdom den är påverkar våra hjärnor och vår funktionsförmåga. Hur mycket man läker efter ett utmattningssyndrom är individuellt. Vissa människor läker samman igen. Andra får kvarstående sårbarhet och blir aldrig helt återställda.

Här är Agnetas åtta förslag för att minska stressen i oss själva och därmed undvika att bli utmattade:

1. Inför sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar

2. Individualisera och förläng föräldraförsäkringen.

3. Ge mer stöd till barn och föräldrar i dysfunktionella familjer.


4. Avskaffa de öppna kontorslandskapen och glasrummen som gör att alltför mycket händer i de yttre synfälten.

5. Se till att varje yrkesbefattning har tydligt avgränsade ansvarsområden.

6. Avskaffa det nya betyssystemet i skolorna som medför att en elev aldrig får svikta.


7. Ge mer stöd till ekonomiskt svaga grupper.

8. Chilla mera, man måste inte hela tiden jobba på att bli en "bättre människa".


(Källa: ETC)

Anti-stress: EFT - stressreducerande metod

I början av min utmattning när jag började vakna till så smått igen, sökte jag efter olika metoder för att må bättre och läka. Läkarna hade ingen hjälp att erbjuda mig mer än att de sa till mig att ha tid och tålamod. Vilket de hade helt rätt i.

Fast där finns också annat som både jag själv och forskare idag vet hjälper och läker. Som meditation och mindfulness. Min bokhylla här hemma är fortfarande full av böcker från den tiden när jag själv sökte mig fram. Det finns massor av olika sätt för att minska stress och ångest.

Något som jag vet att jag testade för länge sedan var att knacka på olika punkter på kroppen. Jag har en bok om det här hemma. Jag förväntade mig inget alls när jag knackade på mig själv. Fast faktum var att jag kände mig mer avspänd efter min självbehandling. En liten stund i alla fall. Tills någon stängde en dörr eller öppnade kylskåpet eller en bil körde förbi. Så stresskänslig var och är jag ibland fortfarande. Det behövs inte mycket för att jag ska gå upp i varv. Fast det som är härligt är att jag numera ibland går ner i varv. Till skillnad från när det var som värst och jag var uppe i varv dygnet runt, 24 timmar gånger sju dagar i veckan.

Idag använder jag mig för det mesta av motion, meditation, mindfulness, musik, yoga eller att bara vila mig i tystnad för att komma ner i varv. Jag har hittat det som hjälper just mig att gå ned i varv.

Av en slump hittade jag häromdagen en video på YouTube som jag provade. Det är en teknik som heter EFT, Enkelt uttryckt kan man säga att man i EFT använder sig av knackningar på olika ställen på kroppen i stället för av nålar eller tryckningar som i akupunktur och akupressur. Man kan knacka på sig själv, man är alltså inte beroende av någon annan för att komma ned i varv. Det tycker jag är en stor fördel. Det känns bra att kunna ta hand om sin stress själv på olika sätt.

När jag hittade videoklippet blev jag så klart nyfiken på att prova det. Inga förväntningar hade jag den här gången heller. Bara ren nyfikenhet på hur jag skulle känna mig efteråt.

Jag upplevde att jag blev mer avspänd i hela kroppen, kände spänningar släppa i hela mig och jag hamnade i lugn- och ro-tillståndet som jag numera känner igen i mig när jag når dit. Det tillstånd där kropp och själ får den vila de behöver för att fungera och må bra.

HÄR är videon med EFT som jag testade.

Prova gärna olika tekniker för att minska negativ stress.

Fast känns också alltid efter själv hur du upplever det.



Blogg100 - Dag 93

Anti-stress: Hantera oro

Oro är en känsla som i sin tur kan leda till andra känslor som stress och panik. Oro skapar stress-andning som i sin tur ger andra effekter i kroppen. Jag har jobbat mycket med mina tankar för att minska oro.

Det här är ett sätt som jag använder mig av för att ringa in och ändra tankar som skapar oro i mig. Genom att vända mitt sätt att tänka får jag en annan känsla och minskad eller ingen oro alls.



Vad är det jag oroar mig för?

Vad är det för mening med att jag oroar mig för just detta?

Gör det någon nytta för mig att jag oroar mig för detta?

Finns det något jag kan göra åt det jag oroar mig för?

Om det finns något jag kan göra åt det, försöker jag att göra det. Om det är konstruktivt.

Kan jag tänka på ett annat sätt?

Som till exempel:

"Ja, jag känner mig orolig för att det här ska gå tokigt. Fast vad är det värsta som kan hända? Jag klarar att hantera det. Det är OK att ibland göra misstag som människa. Man får med sig erfarenheter. Egentligen är livet fullt av erfarenheter i stället för misstag. Livet kan man aldrig kontrollera som människa.  Bättre att vila i tilliten eller agera konstruktivt."



Oftast slutar svaren på de här frågorna för mig i en insikt om att hur meningslös min oro är. Den tar energi från mig i stället för att göra mig stark.

Ibland fyller oron en viktig funktion. Fast då kopplar jag den mera till när det handlar om intuition. En känsla i magen om att något inte stämmer, att någon inte mår bra.

Lita till din känsla, säger man ofta. Fast när det gäller oron tror jag att det ibland är klokt att fundera över varifrån den kommer och om man verkligen ska lita till den. Ifrågasätta oron utan att förneka att man känner den. Möta den i stället för att försöka springa ifrån den eller blunda för den, vilket kan göra att man blir ännu mera stressad än man redan är.

Jag tror att jag idag har ganska bra koll på när min känsla är oro eller intuition.

Har du något tips om hur man kan känna skillnad mellan oro och intuition?

Hur hanterar du känslor av oro?



#Blogg100 - Dag 77

Stress och oljud, lugn och tystnad

Jag tänkte att jag skulle njuta av en av fördelarna med att vara långtidssjukskriven igår. Lyxen att kunna ta vara på sol och värme när det dyker upp i vårt land. Det är dessutom mitt ansvar som sjukskriven att försöka göra det jag kan för att bygga upp min hälsa igen så mycket som möjligt.

Sträcka ut mig och bara vara i min älskade Baden-Baden, tänkte jag göra. Titta på himlen och skogslönnens limegröna trädknoppar som precis slagit ut. Humlorna som flög där och sög saft ur blommorna. Körsbärsträdets vackra knoppar. Så många. Så spännande att se om det kommer att vara varmt och soligt när de slår ut i år. Eller regnigt, blåsigt och kallt som förra våren.

Körsbärsträdsblomningstid är så smärtsamt kort och vacker på samma gång. Några dagar bara, kanske någon vecka. Sedan vänta ett helt år till nästa gång. Jag skulle kunna vara vaken dygnet runt när körsbärsblommorna blommar. Sova därute med de vita blommorna som tak. I min Baden-Baden.

Ja, där låg jag alltså i min Baden-Baden. Fast spänd som en fiolsträng. Jag kunde inte slappna av fast att jag blundade. Ljudet från motorvägen lät som att den var på andra sidan tomtgränsen fast att den är en dryg mil bort. Och aldrig tystnar det ljudet helt numera kring Jönköping. Trafiken har ökat så mycket sedan jag flyttade hit. Upplever jag det som i alla fall. Eller så är det mig själv det beror på. Hur jag uppfattar ljud sedan jag blev utmattad. En rest som inte är läkt eller som kanske alltid kommer att finnas kvar. Ljudkänsligheten.

När jag gick ner i gillestugan för att få tyst, så var det inte tyst i alla fall. Ett ständigt sus inuti mina öron, vad än jag gjorde.

När man är stressad är man mer känslig för ljud. Man kan uppleva att man har tinnitus, fast att man egentligen är stressad. Allt sitter i hjärnan. Utmattning, stress och tinnitus har ett samband.

Det blev så tydligt för mig nu i morse. Så fort jag vaknade var ljudet från motorvägen där igen. Så högt det lät ända in i mitt hus. Tyckte jag. Sedan mediterade jag en halvtimma. Under meditationen märkte jag hur bullret från motorvägen hördes allt mindre och mindre. Tills att jag inte längre stördes av det.

Det är inte konstigt alls för mig att jag upplever ljud högre om jag är stressad. Så klart att man i det tillståndet är mycket mer på sin vakt än när man är lugn. Sinnena är på sin vakt, beredda på att något kan hända. Som ett sorts försvar där inuti oss. Muskelspänningar i nacken hör till stress och utmattning och kan också ge upplevelser som tinnitus och öronsus.

Fast att ständigt vara på sin vakt gör att man blir väldigt trött och tappar mycket energi och glädje.

Därför är det så viktigt att vi människor tar oss tid att hitta till det lugn vi behöver.

Varje dag.




I den inre tystnaden och tryggheten bor ingen rädsla.

Där behövs ingen vakt. Inget försvar.

Där kan jag vila, hämta kraft.

Där är jag trygg.

Trygg i mig själv.

Jag är trygghet.

Jag är tystnad.



#Blogg100 - Dag 61

Anti-stress: Långsamhet

Att göra saker långsamt är avstressande. Hur ofta gjorde jag saker långsamt när jag jobbade heltid och hade små barn? Jag tror att jag där någonstans glömde bort hur man gör saker långsamt.

Jag har nog alltid varit en människa som varit snabb. Därför var jag mycket uppskattad hos de arbetsgivare där jag jobbade. Allt från inom industri, kontor till redaktion. Med mera. Snabb och noggrann, det var sådan jag var som anställd. En förmåga som så klart är en bra förmåga många gånger. Både i arbetslivet och privat. Fast som också kan vara negativ för mig om tempot och belastningen hela tiden accellererar.

Precis som på ett gympapass där man börjar med uppvärming för att sedan öka tempot och till sist avslutar med att varva ned och stretcha, behöver vi växla mellan olika tempon i våra liv som människor.

Visst måste det vara tokigt att kräva av oss själva att hela tiden köra på för fullt utan att ta oss tid för att vare sig varva upp eller varva ned. Inte bara i våra kroppar utan också i våra hjärnor. Ändå är vi många idag som håller på så. Troligen mer än någonsin förut genom att så mycket är tillgängligt dygnet runt för oss människor idag. Internet. Konsumtion. Media av olika slag. Hur många möjligheter finns det i arbetslivet idag under en arbetsdag att varva upp och att varva ned? Tid för eftertanke innan beslut? Till exempel.

Det här är inget som jag tänker på hela tiden. Fast numera, när jag till exempel plockar i och ur diskmaskinen och jag känner att huvudet inte riktigt hänger med mina snabba rörelser, saktar jag medvetet ned tempot. Lyfter och plockar i och ur med långsamma rörelser. Det gör skillnad för mig. Jag orkar längre. Jag upplever mera. Jag är mer i nuet. En sorts mindfulness i det vardagliga.

Yoga är kanske den ultimata långsamheten när det gäller rörelser.

Fast den kommer jag att blogga om en annan gång.

Livet är inte ett lopp som ska klaras av så snabbt som möjligt.

Livet är upplevelse.



#Blogg100 - Dag 44

Forskare om hjärntrötthet vid långvarig psykisk stress

I det här klippet berättar två forskare från Göteborgs Universitet om hjärntrötthet som man till exempel kan råka ut för vid långvarig psykisk stress eller efter en stroke. I klippet berättar man om hur hjärnan fungerar, hur hjärntrötthet känns och också om olika sätt att lindra hjärntrötthet.

Mycket intressanta tankar, tycker jag. Jag känner igen de känslor om hjärntrötthet forskarna berättar om. Hur man blir seg i tanken, lättrörd till exempel. Svårt att följa med i textraden på TV, svårt att läsa en bok. Om svårigheten att följa med i ett samtal och om hur trött man kan bli efter att ha umgåtts med människor.

Det handlar om att lära sig att hantera sin hjärntrötthet för att få ett så bra liv som möjligt. Mindfulness och meditation är det som man rekommenderar här eventuellt tillsammans med medicin.

Man berättar också om det senaste i forskningen. Om hur man forskar kring vad dopaminet gör för att lindra eller till och med bota hjärntröttheten.

Det är så viktigt att den här informationen når ut till många människor. Sprid den därför gärna vidare. Tala om det. Allt fler människor i Sverige drabbas av psykisk ohälsa orsakad av stress. Det bästa är om man kan lära sig hur man vilar sin hjärna innan man drabbas av hjärntrötthet.

De människor som drabbas menar forskarna är intelligenta, begåvade, ambitiösa. (Det är ju ändå en tröst mitt i alltihop för oss som hamnat i utmattning. Fast det är ett högt pris som man får betala för att överanstränga sig själv så som man ofta har gjort.)

Genom att använda sig av mindfulness blir man förutom att man blir mindre hjärntrött också klokare, menar en av forskarna i klippet.

Man talar också om dopaminets påverkan när det gäller hjärntrötthet. Dopamin ökar i hjärnan vid till exempel njutning. 

HÄR finns ett inlägg där jag skrivit om medkänslans betydelse för dopaminet.



LÄNK: "När hjärnan inte orkar, om hjärntrötthet och behandlingsmöjligheter"

(Göteborgs Universitet, YouTube)


#Blogg100 - Dag 41

Anti-stress: Meditationsgång

Idag bjuder jag på ett enkelt sätt att stressa av, att koppla samman sin andning med kroppens rörelse och att vara i nuet. Du kan använda dig av det när helst du vill. Utomhus. Eller inomhus.

Det är vanligt att människor idag går omkring med "andan i halsen". När man är stressad eller orolig andas man högt och ytligt i bröstet. Gör man det tillräckligt länge kan det hända att kroppen får som vana att andas på det sättet. Vilket i sin tur påverkar hela systemet i kroppen.

I den lättare formen får man kanske huvudvärk. I förlängningen kan man få utmattningssyndrom, vilket hände mig för fjorton år sedan. Min kropp glömde hur man andas i ett lugnt tillstånd, helt enkelt.

Jag har tränat mycket andningsövningar för att lära min kropp att andas naturligt med magen igen. Att använda hela andningskapaciteten i stället för bara en liten del av den. Därför är jag också idag medveten om när jag har andan i halsen. När det är dags att ta det lugnt.

Jag kan också tydligt känna hur mina tankar och känslor påverkar min andning. Och tvärtom. Andningen har blivit en vägledare och ett stöd för mig i mitt liv. Den ger mig både frågor och svar om mitt innersta jag. Kanske är andningen vägen till själen? Eller rent av själva själen?

Meditationsgång

Här är ett enkelt sätt att lugna ned andningen och därmed också kropp och själ:

När du promenerar, räkna till fyra samtidigt som du tar dina steg. 

Ta fyra steg under inandning. 

Ta sedan fyra steg under utandning. 

Fortsätt så länge du vill att göra så.


Jag känner ofta att jag blir mjukare och mer avslappnad i hela kroppen när jag sätter samman kroppsrörelsen med min andning. Det kan kännas olika hur man upplever det. Hur som helst tror jag att alla som provar känner att andra tankar som far omkring i huvudet stannar upp. Det blir en vila för hjärnan som är avstressande.



#Blogg100 - Dag 36

Anti-stress: Meditation

Det var en riktig aha-upplevelse för mig att upptäcka meditationens kraft. Jag vet inte om jag någonsin i vuxen ålder förut känt den avspänning och det tillstånd jag hamnade i när jag mediterade.

Det var inte första gången jag mediterade jag hamnade där. Det tog lite tid för mig att hitta dit. Man får ha med sig tålamod och vara öppen för det som sker när man mediterar. Bara låta det ske.

Själv så ville jag att meditera skulle vara något enkelt, något som jag skulle orka med också dagar som jag kände mig helt orkeslös.

När jag mediterar sitter jag i en skön fåtölj med rak rygg. Fötterna vilar på golvet. Jag vilar händerna i knät. Jag blundar. Sedan har jag ett ord, t ex "LUGN", som jag bokstaverar för mig själv om och om och om igen. Just detta repetitiva gör att hjärnan efter ett tag går över till det läkande lugn- och ro-stadiet. Ibland byter jag ut ordet som jag mediterar över.

Ofta i början av en meditation känner jag ett virrvarr av tankar som far omkring. Efter ett tag brukar det lugna ner sig. Tankarna tystnar. Jag bara är. Det är en underbar känsla när jag hamnar i det tillståndet. En källa att hämta kraft ur för mig när helst jag vill.

Det sägs att om man mediterar en stund varje dag förändrar man hjärnans struktur på åtta veckor. Det handlar inte om långa stunder. Det kan räcka med 10 minuter per dag eller mindre. Huvudsaken att man gör det regelbundet. Man behöver också fortsätta att meditera för att behålla effekten. Göra det till en del av sitt liv, precis som att man ska sova och äta för att leva.

Det har hänt många gånger under en meditation att jag fått nya insikter och idéer som jag inte tror skulle nått fram till mig annars. Meditation främjar kreativiteten. Många är medvetna om det idag, oavsett hälsa, livssituation och ålder. Vi är många som mediterar.

Jag tror att vi får en bättre värld ju fler människor som mediterar.

Fredligare relationer. Större förståelse för varandra. Mer glädje. Mer lugn och ro. Mer kärlek i världen.

Meditationen är ett sätt att nå till svaren djupt inifrån mig själv, min själ. Att samtala med mitt hjärtas längtan och drömmar.

Tänk att något så enkelt kan ge så mycket till mig som människa, visst är det fantastiskt!

I det här klippet berättar Åsa Nilsonne om hur meditationen påverkar hjärnan och om att meditation kan reparera en utbränd hjärna. 



#Blogg100 - Dag 25

Anti-stress: Relationer

Vad jag fått lära mig är att relationsstress är den näst starkaste stressen efter sorg och dödsfall. Det är så viktigt för min hälsa att jag är i goda relationer med människor.

Människor som accepterar mig för den jag är. Som respekterar mina åsikter och mina känslor. Som jag kan lita på. Som är äkta och ärliga. Som är med mig därför att de tycker om mig som den jag är, som inte försöker att förändra mig eller förminska mig som människa. Som jag kan ha berikande samtal med. Och inte minst; relationer där vi kan skratta tillsammans. Med mera. Det är en del av vad en god relation är för just mig. Goda relationer innebär också god kommunikation.

Självklart förutsätter goda relationer att man ömsesidigt hanterar varandra på ett bra sätt. Det är ett samspel som ska kännas gott i magen och lämna en varm känsla efteråt att vilja träffas igen.

Relationer kan vara så olika. Det finns vänskapsrelationer. Kärleksrelationer. Arbetskamratsrelationer. Föräldra/barn-relationer. Och varför inte också bloggrelationer och cyberrymdsrelationer. Det är i de nära relationerna som det är allra viktigast att jag känner att jag har det bra och kan slappna av och vara mig själv.

Det är klokt att ibland fundera över de relationer man lever i och med.

Ibland får jag kanske välja bort en relation eller minska tiden och kraften jag ger i en relation. För att ta hand om mig själv. Om jag väljer bort en relation där jag mår dåligt, får jag kanske både tid och ork till två relationer där jag mår bra i stället. Vilken vinst! Dåliga relationer suger musten ur mig som människa. I värsta fall kan de leda till utmattning, ångest och depression.

Dalai Lama menar att vi människor skulle må bra av att känna närhet till egentligen allt som finns runt omkring oss. Att ha en god relation till naturen och till djur är lika viktigt och avstressande som att vara i goda relationer med människor. Att ta hand om en blomma kan få mig att må lika gott inuti som att vara i en god relation med en människa. Vi kan ha relationer med allt levande som finns runt omkring oss.

Den viktigaste relationen av alla är den som vi oftast inte ens tänker på när vi talar om relationer; relationen till oss själva.

Har du älskat dig själv idag?

Att vårda sina relationer och ibland utvärdera dem, är ett av många sätt att älska sig själv.


#Blogg100 - Dag 18

Anti-stress: Pauser

Idag påminner jag mig själv om hur avstressande det är att ta sig en kort paus en gång i timmen varje dag. Fem eller tio minuter när man gör inget alls.

Jag läste nyligen att det vi människor behöver mest av allt i vår tid är att göra ingenting alls.

Fast våra liv och samhället är så fullt av det som lockar oss att vara aktiva hela tiden, dygnet runt. Så vi glömmer ibland bort vad det är att "göra ingenting".

I början efter min utmattning när jag fick det här rådet från min vägledare, om att ta en paus en gång i timmen, ställde jag äggklockan så att den ringde en gång i timmen. Då gick jag och satte mig i en skön fåtölj och vilade fem eller tio minuter. Tittade ut i det blå.

Det hjälpte mig mycket att hitta tillbaka till balansen mellan vila och aktivitet. Att lära min kropp hitta tillbaka till det läkande vilotillståndet igen efter så många år med negativ stress både på jobb och privat.

Det gick inte första gången. Fast så småningom hittade jag känslan igen av att vara avslappnad.

Det kan ta tid att lära om.

Så det bästa är att förebygga.

Att ge sig själv tid och plats för återhämtning.


#Blogg100 - Dag 15

Anti-stress: Avsluta

Ibland behöver jag påminna mig själv om allt som jag lärt mig genom åren som lugnar ett system som gått för länge för full fart på grund av negativ stress.

En bra sak som jag lärt mig är att avsluta något innan jag påbörjar något nytt.

Att göra en sak i taget.

Det kan låta enkelt. Och det kan låta tidskrävande.

Fast prova!

För mig är det precis tvärtom. Ganska svårt ibland. Fast absolut värt det.

Det är mer effektivt att göra en sak i taget än att göra flera saker på samma gång.

Och dessutom rena anti-stress-medicinen för själen och kroppen.


#Blogg100 - Dag 14