Rena rama natta redan

Nu sitter jag här med ljuset tänt och känner mig hur pigg som helst fast det egentligen är den tiden när jag brukar gå och lägga mig och vara jättetrött.

Så konstigt är det med omställningen till sommartid för mig. Det tar ett tag innan jag vant mig.

Jag har haft en bra dag idag. Intervjun var intressant och jag mötte härliga, glada människor. Det är vår i luften och det känns i hela kroppen. Jag var hos min mamma en stund idag, hade med mig två semlor som vi åt upp med kaffe till. Det var troligen de sista semlorna för den här säsongen, känner jag. Goda var de, supergoda! Särskilt goda när jag mitt i tuggan tänkte på att det nog dröjer många månader innan jag äter en semla igen.

Nu sitter jag mest och inväntar sömntåget. Det där tåget som nog är lite försenat ikväll på grund av sommartiden. När jag känner att sömntåget kommer, då är det dags att borsta tänderna och hoppa i säng.

Imorgon är en annan dag.

Tro på andra och på sig själv

Det kan finnas stunder i livet när det kan vara avgörande att det finns åtminstone en enda människa i världen som tror på mig eller dig.

Det kan finnas stunder i livet när det inte finns någon i hela världen som tror på mig eller dig.

Det kan finnas stunder i livet när man måste börja med att tro på sig själv.

(Anna-Karin)

Påskägg och blandat

Idag känner jag mig stressad. Dels är det för det här med sommartiden. I min kropp är klockan strax över åtta. Men när jag tittar på klockan är den redan över nio. Snart dags för kaffe.

Sedan är det jobbet. Jag ska skriva en artikel nu på förmiddagen. I eftermiddag ska jag iväg på en intervju. Ungefär så ser alla mina dagar ut just nu. Och kommer att göra åtminstone nästa vecka också. På onsdag ska jag intervjua en fotbollsmålvakt för första gången i mitt liv. Jag vet inte mycket om fotboll. Så han får väl berätta för mig varför bollen måste vara rund. Och hur det kan vara så roligt att spela fotboll så att man väljer det till ett yrke. För det har jag undrat över många gånger i mitt liv.

Att intervjua handlar för mig om att lyssna i första hand. Och att lyssna fokuserat, med öppet sinne och att vara nyfiken på människan bakom.

Och så till sist, av det som stressar mig just nu. Påsken. Pynta har jag bestämt mig för att strunta i att göra i år, jag hinner helt enkelt inte. Städningen får vara den också. Tonåringen får ta fram det pynt hon vill, om hon vill. Jag ska köpa massor av tulpaner, påskliljor och andra vårblommor i stället för att pynta. Frossa i blommor ska jag göra.

Påskägg med godis ska det bli. I trädgården gömt i påskägg. Det fixar ju påskharen från Tyskland. Så det är en lätt match.

Påskmat... ja, det vill jag ha. Nu har jag tur så jag är bortbjuden på påskafton i år och blir bjuden på påskmat. Det är fint, det. Guld värt för mig, där jag befinner mig just nu.

Påsk blir det i alla fall, hur som helst. Vare sig man pyntar eller inte. Och vips, så är påsken över. Lika fort som den kom.