Jag har snöfobi. I natt har det snöat flera decimeter hos mig igen. Allt där ute är vitt, vitt, vitt. Jag får panik.
Hela mitt liv har jag haft tandläkarfobi, läkarskräck, sköterskeskräck... ja, det har räckt att någon, vem som helst, visat sig i en vit rock för att min puls ska öka... inte av upphetsning, utan av skräck.
I morse kom jag på det. Varför jag inte klarar snön, varför den gör mig så matt.
Jag har fått snöfobi. Hela världen där ute ser ju ut som en enda stor vit läkarrock. Undra på att jag känner skräck, blir matt och börjar hyperventilera.
Våren!
Kom och rädda mig!
Smält den vita rocken med dina bländande solstrålar!
Klä av vintern dess skrud.
Lägg undan snökappan.
Lätta på rocken.
Visa mig blomstrande ängar!
Och grönskande gräs.
