Den där tröttheten jag känner nu. Energin som ibland poppar upp helt oväntat och omöjligt att veta när. Det är helt enkelt våren som kommit. Jag blir lätt vårdeppig av ljusförändringen den här tiden på året. Försöker att vara utomhus så mycket som möjligt för att omställningen ska bli lättare för min själ.
Vissa människor blir pigga när det blir vår. Jag tillhör dem som känner mig mest pigg på sensommaren.
Jag planterade om några av mina pelargoner i helgen och de spirar för fullt. Normalt brukar jag klippa ned dem rejält, fast i år tror jag att jag struntar i det. Eller i alla fall väntar med det och ser hur de utvecklar sig.
I uterummet bytte jag ut den torra ljungen mot små söta gula mini-påskliljor.
Årets första middag åt vi där igår. Det är en särskild känsla att sätta sig där utan att behöva ta på jacka eller kofta den allra första gången på våren. Det kommer att bli många stunder i uterummet nu framöver. Knappt att jag egentligen behöver fler rum under sommarhalvåret. Jag skulle till och med kunna sova där, tror jag. Åtminstone ibland.
Ute i min gräsmatta har det dykt upp små, små snödroppar. De går inte på något sätt att likna vid de fantastiska stora kraftiga snödroppar jag såg på Österlen för en vecka sedan. Fast de är ändå snödroppar.
Vad mera vårtecken? Jo, jag har en vårförkylning. Annars skulle det väl inte vara vår på riktigt.
Idag fyller min äldsta dotter 27 år. Stort grattis till henne och det är fantastiskt att jag kunde gratulera henne, se henne och höra hennes röst sent igår kväll trots att hon är i Australien och jag är här. Tack vare Internet och Skype. Hon hade precis stigit upp och jag var på väg att lägga mig för natten när vi pratade med varandra.
#blogg100 #bloggswe
