Det är disigt, mulet och frisk, sval luft idag. Egentligen trivs jag bättre när vädret är så här än när solen steker. Jag trivs bättre hemma i huset i alla fall. Jag kan fixa undan högarna som samlat sig här och där under vintern och våren. Huvudet känns klarare också än i riktig hetta, för mig.
Därute bråkar två skatungar på den gröna gräsmattan. De kraxar och min katt i fönstret följer dem på helspänn. Trots att där är en glasruta mellan dem.
Men häromdagen satte sig en av skatungarna på fönsterblecket och kraxade. Min katt kom rusande genom rummet, slängde sig mot glasrutan och försökte skrämma bort skatungen, som förstås flög iväg en stund. Men skatungen kom snart tillbaka. Tillsammans med sin kompis, den andra skatungen. Sedan satt de två skatungarna utanför fönstret, på fönsterblecket, kraxade och retades med min katt som var vansinnig på dem där hon satt på fönsterbrädan inomhus. Skator kan vara riktigt retsamma ibland. Smarta är de också, tänker jag.
Det är så skönt att vara ledig nu äntligen. Jag känner hur jag går ned i varv när jag får mindre att tänka på. Nu ska jag ta väl hand om mig. Göra många roliga saker. Vara i naturen. Dansa och promenera. Umgås med människor jag trivs med. Allt som får mig att läka till både kropp och själ. Det är, faktiskt, bara sommar en gång om året i Sverige. Jag ska ta vara på varendaste dag.
