torsdag 13 december 2012

Promenad med Mimmi luciamorgon - bilder

Luciamorgon 2012. Morgonpromenad med Mimmi.



Undrar vad hon ser eller hör, Mimmi?



Profilbilder på Mimmi är de vanligaste bilderna på henne.



Här syns Mimmis ansikte i alla fall.



När jag visslade sprang Mimmi fram till mig. En rolig bild blev det.



Som ett sagolandskap precis utanför mitt fönster i morse.



Jag och Mimmi pulsade i decimeterdjup, delvis orörd snö.



Sådan här rimfrost får mig att, faktiskt, älska vintern en stund.



Mimmi skuttar hemåt. Till värmen.

Lucia - ljuset i mörkret


Mörka lussemorgon.

Jag står länge och ser ut i mörkret genom fönstret.

Rimfrost har lagt sig över världen utanför.

Träden blir till virkade spetsdukar över snömattan under dem.

Skogslönnen ... nyss som i brand av höstens alla färger, nu skimrande, gnistrande vit med frostigt täckta grenar. Ett år, ett helt liv ryms i skogslönnen utanför mitt fönster.

Några kajor och en skata dyker upp. Svart, grått, svartvitt och vitt ...

Jag tänder ljus.

Tänker att aldrig syns ljuset klarare än när allting runt omkring är mörker.

Så också för människan.

När det är som allra mörkast är sinnena mer mottagliga.

Känslorna starkare.

Ljud och röster starkare än annars.

Ljus kan blända.

Att vara i stort mörker, är på samma gång att vara i ett ljus större än någonsin.

Att vara i tystnad, är på samma gång att vara i mer ljud än någonsin.

Sök ljuset i mörkret ...

Sök ljudet i tystnaden ...

Var stilla.

Hör ditt hjärta slå, dina andetag.

I dig är ljus, i dig är liv ...

Och mörkret viker för ljuset.

Dagen gryr.

Lucia.


Från hjärtat/
Anna-Karin