lördag 10 oktober 2015

DÖ som dog - Politiskt kaos och svikna överenskommelser

Igår svek Kristdemokraterna tillsammans med övriga tidigare allianspartier det svenska folket genom att bryta den skriftliga Decemberöverenskommelsen kallad DÖ.

Detta gör KD tillsammans med M, C och FP när Sverige befinner sig i en tid med större utmaningar än på mycket, mycket länge. Det är obegripligt för mig och det är mycket ansvarslöst.

SD tar nu chansen att bli synlig och har lovat att misstroendeförklara finansminister Magdalena Andersson redan kommande vecka. Allianspartierna uttrycker att de kommer inte att ansluta sig till misstroendeförklaringen från SD. Men ursäkta; det känns lite, lite svårt att lita till det före detta Alliansen just nu uttrycker. Hur kan man lita på ord från någon som just brutit sitt ord?

Ovisshet och kaos och många frågetecken kommer förmodligen att beteckna den närmaste tiden inom svensk politik. Allt annat än den lugn och ro i politiken som jag tänker att Sverige behöver just nu.

Som jag förstått från det jag läst och hört sedan igår kväll, verkar det som att sittande regerings höstbudget kommer att gå igenom. Men redan till våren har övriga partier möjligheten att lägga fram en gemensam budget och eventuellt få igenom den.

En del tror att det blir nyval nu. Själv gör jag inte det. Vem skulle tjäna på ett nyval idag? Möjligtvis SD och jag tror som den blåögda människa jag är, fortfarande att det inte finns tillräckligt stöd i Sverige för att SD skulle kunna få hela makten. Däremot en större del av den, tyvärr.

Anna Kinberg Batra räddade sitt ansikte och slapp Ebba Busch Thors upplevelse att känna sig överkörd, genom att snabbt igår meddela att DÖ nu inte längre gällde. Annars fanns risken att hon själv skulle hamnat i samma situation kommande vecka.


Tycker du att det är OK att bryta en underskriven överenskommelse som politikerna i Alliansen nu gjort?

Tänk om du själv gjorde samma sak. Vad skulle hända då? Är politiker annorlunda än oss andra? Har de rätt att bete sig hur som helst? Vilka signaler skickar det till människor när politiker sviker? Vilka signaler skickar det till unga människor när människor i maktpositioner bryter skrivna överenskommelser utan att först ens förhandla med de andra partier som skrivit under?

Jag själv skulle aldrig bryta en underskriven överenskommelse. Kanske är det därför jag reagerar så starkt nu när politikerna gjort det.

Alliansen är inte att lita på. Det är inte förvånande för mig. Bara så trist att än en gång konstatera det.