måndag 15 januari 2018

Blåsigt och snö på gång


Jag hade tänkt gå en längre promenad med Mimmi idag på förmiddagen. Det är relativt bart på marken hos mig även om där är en och annan isfläck eller isfrusen pöl som jag får se upp för när jag är ute och går så jag inte halkar omkull igen och gör mig illa.

Men burr så kallt det var! Vinden blåste genom märg och ben kanske för att jag inte hade rätta kläderna för vädret. Men det blev i alla fall en uppfriskande promenad i närområdet. Och all rörelse är bra, också de kortare promenaderna.

Nu har jag städat rent efter julen. Det känns skönt att det är gjort. Jag har rosa tulpaner på matbordet och en liten kruka med ljusblå pärlhyacinter på köksbordet. Blommor och växter betyder så mycket för mig särskilt den här tiden på året.

Genom huset hörs musiken nästan alltid hos mig. Jag spelar all möjlig sorts musik. I julklapp fick jag ett abonnemang på Spotify så att jag slipper reklaminslagen där. Det kändes som min allra bästa julklapp som jag kan njuta av varje dag nästan i ett helt år nu. Musiken betyder bara allt mer för mig sedan mina ungar flyttat hemifrån.

Igår var jag på stan med min make och åt middag på Jensens. Det är mysigt att åka in till stan och kika runt i skyltfönster och se människor i rörelse i alla åldrar. Det får mig att piggna till när min hjärna känns seg och trött i allt mörker.

Jag var inne i en nyöppnad chokladaffär på väster i Jönköping. Det är en man från Syrien som en gång hade en chokladaffär i Syren som öppnat den. Han flydde hit till Sverige för fem år sedan. I affären fanns godsaker och choklad från Syrien och också vanliga chokladpraliner och mycket annat gott. Så vi köpte med en liten påse hem med spännande nya godsaker för oss.

På nyheterna står det att det är snö och vinterkyla på gång. Tur att jag har ett varmt hus att vara i med snälla och kärleksfulla små husdjur att hålla i knät när vintern viner runt knuten.

torsdag 11 januari 2018

Januaritankar

Solen kikade fram idag och ljuset påminde om vårens vackra ljus fast mildare. Snön är borta. Klockan är snart fyra och än är det inte mörkt ute. Trädens kala grenar är svarta mot den vitgrå himlen.

Ungefär som det kan kännas inuti den här tiden på året. Sådär vitgrått. Lite färglöst. Den långa mörka vintern och allt jag orkat med under julen tar ut sin rätt. Nu är tid för återhämtning.

Jag har börjat på yoga igen. Alltid lika skönt att vara med i en grupp även om jag tränar yoga själv nästan varje dag här hemma. Det finns alltid något nytt att lära sig inom yogan och det är en av anledningarna tror jag till att jag aldrig verkar tröttnar på den.

Får se om jag kommer igång med bloggandet igen. Det brukar hjälpa mig att ta mig igenom den här årstiden att blogga. Blogga mig fram till våren, till tussilago, vitsippor, fågelkvitter och lövsprickning. Blogga mig fram till ljus och energi.

Ibland får man göra saker fast att man inte har lust. För att det är saker som man en gång hade lust till och gjorde att man kände sig glad. Kanske minns kroppen och själen min tappade skrivglädje om jag sätter mig och skriver igen. Kanske.


söndag 7 januari 2018

Fråga Doktorn - om energiläckage vid utmattningssyndrom

HÄR är en länk till ett mycket informativt inlägg i Fråga Doktorn om hur snabbt energin försvinner vid utmattningssyndrom och också lite tips om hur man kan hushålla med den energi man har just för dagen.

Så otroligt bra med all kunskap och information som finns idag om utmattningssyndrom. Tänk var forskning kan betyda för den som har en ohälsa. När jag själv drabbades för ca 20 år sedan så förstod läkare och andra ingenting om vad det var med mig eller vilken hjälp jag behövde.

I det här fallet kan jag som själv drabbades en gång intyga att det som man berättar om i inslaget stämmer på pricken hur det är att leva med utmattningssyndrom.

Julen 2017


Julen firade jag med hela min familj. Båda döttrarna kom hem från Stockholm och jag blev så glad för att bägge två hade möjlighet att vara hemma i hela sex dagar i sträck. Det var pyssel och god mat och julgodis och lite julklappar. Samtal och skratt. Mimmi var med så klart och var extra julfin i sin lilla tomtescarf.

Dagarna gick fort som det gör när man har roligt och trivs tillsammans.

Efteråt när döttrarna åkt tillbaka till Stockholm blir det smärtsamt tyst och tomt. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att vänja mig vid ett liv utan hemmavarande barn igen. Men det hoppas jag att jag gör. Jag jobbar på det. Det handlar nog om tid tror jag. Det är en mycket stor omställning i livet när barnen flyttar hemifrån. Lika stor som det är att få barn.

Nyårsnatt



NYÅRSNATT

Här är jag

Lämnar fotspår bakom mig

I nyfallen snö


Ansiktet vänt uppåt, framåt

Mörker runt mig

Lampors sken leder mig

Och leende änglamänniskor

Tar darrande av förväntan

Första steget

In i det nya

Nyårsnatt


(Anna-Karin)

Mimmi och nyårsraketer


Mimmi var nyårsfin på nyårsafton i scarf inköpt i Trouville i Frankrike för tre år sedan. Hon är en cool tjej född intill en skjutbana. Störs nästan inte alls av fyrverkerier. Men vi känner med alla vovvar som mår dåligt när det smäller av fyrverkerier. Så tänk på djuren och stråla och spraka hellre själva i glädje och vackra kläder och sprudlande skratt än med fyrverkerier tycker jag och Mimmi

Änglar i stan


 Så underbart vackra bokmärkesljusänglar på lyktstolparna vid Hovrättstorget i Jönköping! De gnistrade och glimmade som guld i stan häromdagen. Det behövdes för det gråmulna vädret gjorde att det kändes som att det aldrig blev riktigt ljust.