söndag 31 januari 2010

Ledsen


Idag blev jag ledsen. Jag är van vid att få höra både det ena och det andra från min mamma ända sedan jag har varit liten. Som vuxen har jag lärt mig att hantera det mesta.

Men när min mamma säger direkt i telefon till ett av mina barn, att hon tycker mer om det andra barnet än henne, då brister det för mig. Då känns det som att jag dör invärtes. Det är värre när min mammas ibland vassa pilar träffar mina barn än när de försöker träffa mig.

Det finns saker som jag som mamma vill bespara mina barn från. Fast ibland går det helt enkelt inte. Jag kan inte skydda mina barn från världen. Det enda jag som mamma kan göra, det är att försöka lyssna och stötta. Och det viktigaste av allt. Att aldrig, aldrig någonsin göra detsamma själv som min mamma gjorde mot min dotter idag.

Kan man försova sig en söndag?


Jag försov mig idag. Eller. KAN man försova sig en söndag? När man är ledig. Det var nog mer så att jag sov länge. Ända till klockan halv nio.

Jag är morgonmänniska. Brukar kliva ur sängen klockan sex i vanliga fall. Pigg som en lärka i huvudet, fast stel som en planka i ryggen.

Så för mig känns det konstigt att sova till halv nio en söndag morgon. Det känns som att jag tappar bort en del av dagen. Förmiddagen går så snabbt. Snart är det dags att tänka på middagen, känns det som.

Ändå vet jag hur viktigt det är att kunna sova extra mycket på helgen för att orka med arbetsveckan. Så visst var det härligt att jag kunde sova så länge på morgonen både igår och idag. Det tror jag att jag kan tacka yoga-träningen i fredags för. Den ger mig riktigt djup och skön sömn. Återhämtning för både kropp och själ.

Jag har träningsvärk idag. Det gör ont att röra sig och det gör ont när jag skrattar. En varm dusch var skönt. Det finns nästan alltid något gott som man kan göra för sig själv. Det är fint.