Jag har en katt som är sju och ett halvt år gammal. Hon är en sömnig katt. Sover nästan hela dagarna. Särskilt en sådan här mulen dag som idag. Då tar hon fotpallen med fårskinnsfällen för mig och bara ligger där i flera timmar. Sover bort dagen.
Sedan piggnar hon till framåt kvällen. Går några varv i huset. Äter lite. Spanar ut genom fönstret om där finns någon fara.
Sedan är det läggdags igen. I sängen. I ett ledigt knäveck någonstans.
Vilket kattliv!
Hej Anna-Karin!
SvaraRaderaSå söt.Och vilket härligt liv nu när det är kallt och snö ute: Värme,klappar mat och sova..
Kram / Suss
Hej Suss!
SvaraRaderaVisst är hon söt! Ja, kattliv är ett härligt liv den här årstiden. I alla fall när man är innekatt. :)
Hon sover nu också, förresten. I en fåtölj alldeles bredvid mig.
Ha en bra kväll! Jag kikar in hos dig igen så småningom.
Den här veckan har jag mer jobb att göra än den förra, så kanske blir det mindre blogga för min del. Jag får se. Jag är ganska så självstyrande i mitt jobb och det är lyxigt, tycker jag.
Kram
Anna-Karin
Hej Anna-Karin!
SvaraRaderaSom min dotter brukar säga, tänk ibland önskar jag att jag vore en katt för att de har det så bra. Att äta och sova, inte vara tvungen att gå upp tidigt och inte behöva gå i skolan eller arbeta. Ja, det kanske vi önskar lite var till mans ibland, att vara katt alltså! Dessutom har man nio liv, sägs det iaf.
Kram från "kvinnan vid gatan bredvid"
Hej Kvinnan vid gatan bredvid!
SvaraRaderaHar du också hittat hit? :) Välkommen! Här ser du hur jag håller på. Roligt har jag här i bloggvärlden, kan du tro.
Hon har så rätt din dotter. Jag brukar själv säga ibland att jag önskar jag var min egen katt. Ibland känns livet så. Inte alltid.
Och att ha nio liv... det har jag inte ens tänkt på. Man skulle ha blivit katt, det skulle man allt. Jag kanske blir det i nästa liv, vem vet?
Kram
Anna-Karin
Hej Anna-Karin.Vilken underbar katt!!! Så söt,så söt.Ja katter kan verkligen konsten att koppla av.Må så gott.Wiola.
SvaraRaderaHej Wiola!
SvaraRaderaJa, hon är så söt, min katt! Jag hälsar henne det nu, och hon ser ut som att "det vet jag redan". Hon är viljestark också, min katt.
Jag tror att vi människor har mycket att lära oss av kattens konst att kunna koppla av. Den smittar också, känner jag. För mig räcker det att jag tittar på min katt när hon sover, så känner jag att jag går ned i varv. När jag ser hur lugnt hon andas, då andas jag också lugnt. Fint!
Ha en bra dag!
Kram
Anna-Karin