lördag 31 december 2011

Gott Nytt År!


Ett riktigt Gott Nytt År 2012 fyllt med kärlek, hopp och drömmar önskar jag alla som tittar in här i min blogg!

Mimmi är på bättringsvägen. Hon har fortfarande inte fått ut sandklumpen som är där inne i hennes mage. Veterinären har med hjälp av röntgen kunnat se att den är på väg ut. Mimmi är pigg och glad. Hon får särskilt god mat som hon slickar i sig med stor aptit. Blötfoder som nästan ser ut som mjuk leverpastej.

På djursjukhuset tyckte de att Mimmi var en pigg, glad och social hundvalp med god aptit. Då kände jag mig som en stolt matte.

Nu när det är nyårsafton och jag är nybliven hundägare, skickar jag ut en önskan om en så raket- och smällfri nyårshelg som det bara är möjligt. Det är så många djur som får lida den här helgen för att vi är så många människor som firar.

Jag fick tips från en vän i Facebook, barnboksförfattaren Sanna Juhlin, om att man kan skicka upp ljuslyktor i rymden i stället för nyårsraketer. Det är vackert, ljudlöst och stämningsfullt. Om man vill kan man skicka upp en önskan samtidigt med ljuslyktan.

Själv så nöjer jag mig med att skicka upp önskningar i rymden utan att skicka med en ljuslykta på köpet. Jag tror att mina önskningar blir lika väl mottagna däruppe i universum i alla fall, utan raket och utan ljuslykta.

Jag gick en tidig morgonpromenad med Mimmi idag, nyårsafton 2011. Det var bara jag och Mimmi ute. Stjärnorna lyste klart på den svarta himlen. Marken gnistrade av rimfrost. Det var stämningsfullt. Just nu ljusnar det därute. Det kommer att bli en vacker nyårsafton. Vindstilla. Molnfritt. Solsken.

Jag ska ge min hundvalp medicin idag. Förhoppningsvis börjar hennes mage fungera. Annars kommer jag att vara på djursjukhuset en del den här nyårsaftonen. Vad gör man inte för en älskad liten jyckes skull? Mimmi har redan tagit stor plats i både mitt och andras hjärtan. Trots att hon inte väger mer än 1,6 kilo och får plats i en handflata. Storleken på föremålet betyder inget alls för den som älskar.

Nyårslöften tänker jag inte ge några den här kvällen. Jag brukar inte göra det. Ska du ge något nyårslöfte i år och i så fall vilket?

17 kommentarer:

  1. Ja sån där leverpastej fick vi till Mollan med när hon var valp och en REJÄL räkning...skönt att det är bättre med Mimmi nu. Fy så orolig man blir för sin lilla valp.
    Gott nytt år Anna-Karin, tack för det här året. Hoppas ni får en trevlig dag.
    Kram från Carola

    SvaraRadera
  2. Skönt att din lilla valp mår bättre. Önskar dig en riktigt fin nyårsafton. Kram Ingela

    SvaraRadera
  3. Önskar dig ett riktigt fint 2012 Anna-Karin, med många härliga Mimmi-stunder! :)

    Varma Nyårsaftonshälsningar från mig och Borås!

    SvaraRadera
  4. Tack Anna-Karin för hela ditt mångsidiga spännande bloggår.
    Nu skall det smällas och eldas upp för 200 miljoner kr.
    Stackars hundar, de har 3 ggr så skarp hörsel som vi.

    Så är året slut,
    hastigt försvann det från oss.
    Saknaden är stor.

    Nyårslöfte? Får väl försöka fortsätta som vanligt,
    bättre blir det nog inte. Önskar dig och Mimmi ett
    Extra Gott och Hälsosamt Nytt trevligt År. Skål.

    Y Y Y Y Y Tack o Kram från Kalle :) Y Y Y Y Y

    SvaraRadera
  5. Önskar Er ett varmt och skönt GottNyttÅr
    Pussa den lilla från mej snälla

    Kram
    Louise

    SvaraRadera
  6. Det är bra att Mimmi äter,då kommer sandklumpen att trängas ut så småningom.Roligt att hon mår bättre det lilla hjärtat.Önskar er alla människor och djur ett:
    GOTT NYTT ÅR!

    SvaraRadera
  7. Underbara lilla Mimmi: Tänk om du konde LOVA att inte skrämma slag på din fantastiska matte inom den närmaste tiden... Det hade varit BRA!

    Gott Nytt År på er tjejer!

    SvaraRadera
  8. Carola: Mimmi älskar den här maten, hon är helt galen i den, slickar skålen mer än ren. :)

    Tur att jag hade försäkrat henne direkt. Annars hade det blivit en dyr historia. Nu känns det OK, det som jag får betala, självrisken. Och den här maten ska hon ju bara äta tillfälligt, tänker jag. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  9. Ingela: Det var fint att hon fick så bra hjälp, Mimmi. En sjuk liten hundvalp gör ingen människa glad, precis. Men nu har hon piggnat till igen. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  10. SoF: Tack detsamma till dig! Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig! :)

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Kalle: Tack ska du ha för alla dina kommentarer och haiku-dikter som du har skrivit till mig det här året. Och inte minst för att du läser det jag skriver här.

    Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig, Kalle! :)

    Kram!

    SvaraRadera
  12. Louise: Tack för att du läser här, Louise och ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig! :)

    Jag har pussat lilla söta Mimmi från dig, mitt på den blöta, svarta lilla nosen. :)

    Kram!

    SvaraRadera
  13. Wiola: Äter gör hon, Mimmi. Hon har god aptit. Äter både sin egen mat och vill vääääldigt gärna äta min katts mat också. Men det får hon inte för mig. :)

    Gott Nytt År, Wiola! :)

    Kram!

    SvaraRadera
  14. Gökboet: Åh, så bra om Mimmi önskade sig just den önskan, Gökboet! :) Min mage drog verkligen ihop sig när lilla Mimmis mage drog ihop sig. Det börjar rätta till sig nu igen, men det känns när en liten hundvalp som man nyss fått hem får så där ont, det gör ont i hela ens egen kropp också.

    Gott Nytt År och tack för att du läser och kommenterar här i min blogg! :)

    Kram!

    SvaraRadera
  15. Dom där lyktorna såg jag i går för första gången! De var jättevackra och förde inget väsen alls. Ett mycket bra alternativ till allt smällande.

    Tänkte faktiskt igår att vår Svarten slipper allt smällande det här året, eller snarare att vi slapp oron över honom. Det är med blandade känslor han saknas fortfarande.

    Vad skönt att din lilla Mimmi är bättre igen.

    Kram och God Fortsättning på det nya året.

    SvaraRadera
  16. Bella: Jag förstår att du fortfarande saknar Svarten, de är så närvarande hela tiden i ens liv, husdjuren. Fast så klart att det var skönt för honom att slippa lida, både när det gäller smällande och annat.

    Kram och god fortsättning till dig också!

    SvaraRadera
  17. Bella: Jag förstår att du fortfarande saknar Svarten, de är så närvarande hela tiden i ens liv, husdjuren. Fast så klart att det var skönt för honom att slippa lida, både när det gäller smällande och annat.

    Kram och god fortsättning till dig också!

    SvaraRadera