måndag 16 juli 2012

Långsamt som en smekning

Långsamt, som en smekning, vaknar dagen.

Hundvalpen i soffan intill mig smackar.

Jag stryker hennes mjuka svarta päls.

Känner tacksamhet att hon finns hos mig.

Detta nya, lilla liv ...

Vilken gåva till mig ...

Från livet självt.

5 kommentarer:

  1. I kväll, tisdag, är det Allsång på Skansen. Ha det så trevligt du kan här i livet Anna-Karin,
    menar Kalle.:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allsången gillar jag att titta på. Och att sjunga med i. Tack för att du påminde mig, Kalle och ha det så trevligt du också!

      Kram!

      Radera
    2. Allsången gillar jag att titta på. Och sjunga med i. Tack för att du påminde mig om den.

      Ha det så trevligt du också, Kalle!

      Kram!

      Radera
  2. Ja, livet ger och tar kan man säga. Känner som du varje vår när jag ser de små andungarna simma omkring. Nu när jag har ont har jag svårt att uppskatta livet, men det finns säkert ljuspunkter någonstans. kram C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Smärta gör att man blir trött. Det stör både knopp och kropp. Så inte konstigt alls om du har svårt att uppskatta livet nu, tänker jag.

      Meditera har hjälpt mig att i alla fall minska smärtan.

      Yogan har kunnat göra mig helt smärtfri när jag tränar det regelbundet.

      Ha det så gott du kan.

      Varm kram

      Radera