Vågar du älska?

Först av allt vill en människa bli älskad.

Sägs det.

Finns det något större än att känna sig älskad som människa? Finns det något att längta mer efter, att drömma om, att söka efter? Än att vara älskad.

För att våga älska behöver man vara modig. Jag har ingen aning om var jag hamnar när jag ger kärlek till en annan människa. Jag vågar göra mig sårbar när jag visar min kärlek till en annan människa.

Ändå ...

Kanske är det värt det?

Värt risken att bli lämnad, övergiven, sårad, besviken.

Kanske är det lättare att älska sig själv än att älska andra? Mindre riskfyllt. För mig själv kan jag förändra om jag vill. Jag kan ge mig själv det jag behöver. Ge kärlek till mig själv. Uppfylla de behov jag har som människa för mig själv. Utom då det behovet att känna kärlek från en annan människa.

Älska först dig själv för att kunna älska andra, talar många om idag.

Jag behöver älska mig själv för att ha råd att riskera det kärlekskapital jag ger till en annan människa.

Jag behöver veta vem jag är för att kunna bevara det jag är i kärleken till en annan människa. Älska utan att älska så att jag själv försvinner helt. Älska utan att anpassa sönder mig själv tills jag är en spillra av den jag en gång var.

Jag har älskat i mitt liv och jag älskar.

Både mig själv, andra människor, djur, naturen och ... glass.

Att älska har alltid känts som det mest lätta valet för mig.

Hur jag älskar är kanske en annan sak.

Där har jag förändrats genom åren.

Jag älskar lika starkt idag som när jag var 17 år när jag älskar.

Fast jag ser till att också älska mig själv.

Ser till att bejaka det som är jag, också i kärleken.

Kärlek är ibland ömsesidig. Ibland är kärleken envägskärlek. Ändå är kärleken en gåva. Besvarad eller obesvarad. Att kunna känna kärlek är en gåva till mig som människa.

"All kärlek är en gåva. Också en krånglig kärlek är en gåva", som prästen Annika Borg sagt en gång.

Kärlek vill väl.

Kärlek kan vara när två människor samtidigt vill möta varandra. I själen. Genom närhet och samtal.

I ärlighet, tillit, värme, glädje och respekt.

Kärleken bryr sig inte om de ramar vi människor satt för vad som ska vara kärlek.

Kärleken är fri, fri som en fågel.

Vågar kasta sig utför hisnande höjder.

Släppa taget, sväva fritt.

Kärleken vill inte äga, sann kärlek vill släppa fri.

I kärlek finns ingen rädsla. Bara glädje och lust.

Kärleken är kanske den största kraften vi får möta som människor.

Det kan hända att man blir omkullslagen av kärleken. På ett härligt sätt.

Kom kärlek!

Få mig att ramla omkull!

Igen och igen och igen ...

Jag vågar älska!

Utan att veta vart det bär.

Den dagen jag drar mitt sista andetag i livet, är det nog det jag kommer att känna mig mest stolt över i mitt liv som människa.

Att jag vågade ...

Älska.

Vågar du?