Nu är det en läkare till som ska titta på provet, den läkaren som remitterade mig till undersökningen. Jag hoppas och tror att jag får samma besked från honom.
Det vänstersidiga skänkelblocket i mitt hjärta är tydligen något man kan ha som människa. Ibland är där en hjärtsjukdom bakom. Ibland inte. Just nu ser det ut att vara det senaste alternativet för mig. Och jag känner mig rikare än på länge. Då finns det fortfarande hopp om att jag ska kunna bli ännu bättre och starkare än vad jag är idag.
När träningsvärken från cyklingen igår lagt sig, (jag tog ut mig så mycket som jag kunde, så benen darrade ett bra tag efteråt och idag känns de som trädstammar) tänker jag börja träna hemma till en DVD som jag köpt.
Jag har haft Susan ("Knip") Lanefelts fiffiga träningsprogram i 15-minuterspass för hela kroppen som video förut. Den har hjälpt mig mot muskelspänningar och trötthet. Säkert kommer den att hjälpa mig nu också.
Träning och avslappning, yoga och meditation. Det är bra medicin mot mycket här i livet. Och skratt inte minst. Kultur, vänner, djur och att skriva.
Fast inom mig vaknar frågan långsamt till liv igen varifrån mina muskelspänningar och paniken egentligen kommer. Efter alla dessa år som jag levt med dem nu.
Det sägs att muskelspänningar är en människas försvar. Vad är det jag försvarar mig mot? Omedvetet? En del vet jag. En del har jag kvar att utforska om mig själv.
Så skönt ändå att kunna släppa oron kring hjärtat nu. Allt började med att jag trodde att jag hade luftrörskatarr förra våren. Kanske var det bara en infektion jag hade? Som sedan ledde till den ena utredningen efter den andra. Nu ska jag pusta ut och njuta av lediga dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar