Jag ser spindeln i handfatet först när jag redan släppt på vattnet. Han kämpar för att ta sig upp för den glatta ytan. Komma bort från vattnet. Jag känner med spindeln. Stänger av vattnet en stund. Låter honom klättra till sin trygghet.
Ofta skriver jag om alla rädslor som jag har. För att ta blodprov. Gå till tandläkaren. Flyga. Och jag vet inte allt.
Fast jag kan ärligt säga att jag känner ingen rädsla alls för spindlar. Tvärtom. Jag tycker rent av om dem. Beundrar dem. Älskar att få se ett spindelnät en disig morgon. Eller glittrande i solljuset. Beundrar spindelns förmåga att spinna konstverk. Även om det är med avsikten att fånga ett byte.
Nu talar jag om spindlarna i Sverige. De är ju inte giftiga för mig. Fast man kan vara rädd för spindlar i alla fall. Som en nedärvd instinkt.
Att ha spindlar inomhus ska vara ett tecken på att husets klimat är bra. Att där inte är för fuktigt, har jag läst.
Det känner jag tacksamhet över varje gång jag ser en spindel. Spindeln visar mig att jag bor i ett friskt hus.
Jag tycker som du att spindelnät är vackert, även som du skriver att det är vävt som en fälla.
SvaraRaderaMen, även vi människor "väver" fällor för både djur och människor.
Tänk om det skulle vara så att där spindlarna är, finns det friska människor, åh vad lycklig jag skulle vara då!
Regniga hälsningar från Lotta i Skåne
Jag googlade på nätet och det visade sig att det finns olika åsikter om spindlar och hur hälsosamt huset är där de finns. Det jag kom fram till så småningom var att spindlar trivs där det är lite fuktigt och mörkt som i en toalett i källaren. Fast om där är mögel så flyr spindlarna all världens kos. Kloka djur, spindlar. :)
RaderaKram