 |
| Foto och text i bilden: Susanne Båvner |
MASKROSPRINSESSAN
Tystad,
osedd,
ohörd.
Mer omhändertagande
om andra
än dig själv.
För att någon lärt dig
att du var inget värd.
Steg för steg
sekund för sekund
reste du dig
långsamt.
Din stjälk så böjd
nu rak och trygg.
Insåg att
det värde
du gav andra
också var ditt.
En gång
bar du
en krona
tung som bly.
Osynlig för världen.
Dina axlar värkte
under bördan
du lagt på
dig själv.
Nu svävar du fri,
ett maskrosfrö
i vinden.
En maskrosprinsessa,
den starkaste
mest livskraftiga
av alla.
Äntligen kan du se
din egen styrka
Hur stark du var.
Och är.
Du behöver inte längre bära.
Nu är du buren.
(Anna-Karin)
Ett stort tack till min vän Susanne Båvner som med den vackra bilden hon gjort till mig inspirerade mig till de här raderna.
Dikten tillägnar jag alla maskrosbarn bland mina vänner.
#Blogg100 - Dag 90
”Insåg att det värde du gav andra också var ditt."
SvaraRaderaDina ord ska jag gravera in på en silverplatta åt dig,
Levnadspoeten Maskroskvinnan. ((Kram)) Kalle
Tack, Kalle. :)
RaderaJag själv tycker allra mest om orden
"Du behöver inte längre bära. Nu är du buren."
Visst är bilden fin som jag fick av en vän i cyberrymden. :)
Kram