Idag har jag jobbat en stund med provboken "Omfamna livet" som jag
skrivit.
Konstaterade en dundertabbe som jag gjort.
Fast som med ganska
mycket här i livet, om än inte allt, så kunde jag fixa till det.
Jag glömmer tid och rum när jag jobbar med boken.
Det är rena rama medicinen för mig, känner jag.
Jag kom ihåg hur lång tid det tog för min son när han skrev en bok, det var så mycket efterforskning och kolla upp stavning och allt som man måste ha rätt innan man kan publicera. Härligt att det ger dig så mycket att skriva och att du mår bra av detta. Du är ju som skapt för att skriva, du har gåvan.
SvaraRaderakram
Tack, Malin. :)
RaderaDet är viktigt att ha saker i livet att pyssla med som gör att man mår gott inuti. Så är det för mig med skrivandet.
Kram
Jaa, Anna-Karin nog är det roligt med lite pyssel för huvud och
SvaraRaderafingrar. Kanske skulle jag försöka få till något i läsväg av mina
spridda limerickar från Tallebacken, om jag bara finge tid ;)
Kram. Jäkta inte med din "medicinbok"
En bok med dina limerickar, Kalle, vilken bra idé! :)
RaderaKonstigt nog så fungerar i alla fall jag så att när jag verkligen vill något, ja, då brukar tiden också vara där. Däremot inte alltid kraften numera. ;) :)
Jag tar det lugnt med boken. Den går inte att tvinga fram. Då säger min kropp och knopp ifrån numera.
Kram