Tankar kring ett gammalt äppelträd

I morse var jag ute tidigt på en lång promenad. Många tankar dyker upp i mig när jag är ute och promenerar. Jag tänkte på träd. Äppelträden jag gick förbi var gamla. Krokiga. Och så vackra.

Jag tänkte att så som ett äppelträd vill jag växa och bli gammal.

Så där vackert krokig och vindpinad och med skrynkliga grenar.

Lite lagom mossig.

Långsamt formas av vinden och väderleken och det som händer inuti mig och utanför mig.

Något som bryts av och som formar mig.

Något som skjuter skott och formar mig på nytt.

Och aldrig är jag i så vacker blomning som den dagen jag blommar den allra sista gången.

Innan jag stilla tar tack och farväl av den blomstertid som var min.

Växer så det knakar

I mitt före detta grönsaksland som sedan vi gjorde om dräneringen kring huset förvandlades till ett kombinerat grönsaksland och blomland för perenner och ogräs, växer det så det knakar nu.

Om det en dag blir ett grönsaksland igen står skrivet i stjärnorna just nu.

Jag njuter av växtkraften.

Och av att jag har tillräckligt många och stora rabarber nu för att kunna göra många rabarberpajer.

Mums!

Utförsäkringen del 3 - Svar från Socialdemokraterna

Så kom det då äntligen. Mailet med svaret från Socialdemokraterna på de frågor jag ställt till dem när det gäller systemet med utförsäkringen.

Frågan/frågorna som jag ställt till de olika riksdagspartierna är:

"Vill (politiskt parti) behålla systemet med utförsäkringar?

Om inte, när och hur kommer systemet med utförsäkringar att tas bort?"

Så här svarade Socialdemokraterna:

"Hej Anna-Karin
Tack för ditt mejl.
Vi vill ha en förutsägbar, modern och rättssäker sjukförsäkring. Vår utgångspunkt är att välfärden bygger på att alla som kan jobba också gör det. Arbetslivet måste vara så utformat att vi orkar arbeta ett helt arbetsliv och en trygg sjukförsäkring är en del av en fungerande arbetslinje. Trygga försäkringar bidrar också till tillväxten eftersom trygga människor vågar utbilda sig, byta arbete och starta företag.

Vi kan alla bli sjuka och då ska vi kunna vara säkra på att vi både får rehabilitering för att snabbt komma tillbaka till arbete, och ekonomisk trygghet under den tid det tar. Rehabiliteringen fungerar alldeles för dåligt. Vi vill satsa mer för att människor ska få snabbare och bättre rehabilitering. Arbetslivet måste utformas så att alla ges möjlighet att bidra. Vi vill ta bort stupstocken i sjukförsäkringen som gör människor försäkringslösa. För att de allra flesta ska få ersättning för inkomstbortfallet om man skulle bli sjuk, vill vi höja taket i sjukförsäkringen. På sikt vill vi att taket ska vara tio prisbasbelopp. Som ett första steg vill vi höja taket till åtta prisbasbelopp. Vi vill också att ersättningen ska vara 80 procent under hela sjukdomsperioden.
Vänliga hälsningar
Socialdemokraterna
www.socialdemokraterna.se"


"Vi vill ta bort stupstocken i sjukförsäkringen ...", det tolkar jag som att Socialdemokraterna vill ta bort systemet med utförsäkringar. 

Jag har dock inte fått svar på NÄR man ska göra det. 

Ändå visar svaren från Socialdemokraterna på vilken riktning de vill gå, tycker jag.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det tog så lång tid att få ett svar från Socialdemokraterna.

Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att svaret jag fick är undertecknat med "Socialdemokraterna" och att där inte finns något personnamn att hänvisa till om jag skulle vilja ställa fler frågor. 

Det parti som fortfarande inte svarat mig nu är Sverigedemokraterna.

Vill du läsa om vad de övriga riksdagspartierna svarade mig på mina frågor?

Här är länkarna dit:

"Utförsäkringarna - direkt fråga till de politiska partierna".

 "Utförsäkringen del 1 - Svar från de politiska partierna".

 "Utförsäkringen del 2 - svar från de politiska partierna".   



Demokrati och politik handlar om att ställa frågor och att få svar. Bland så mycket annat. 

Demokrati innebär att alla människor har samma värde. Både i teorin och i praktiken.

Det handlar framförallt om handling, om att förverkliga de visioner ett politiskt parti har.

Här är ett blogginlägg som tar upp ett av många bevis på hur Alliansen som idag har makten i sin hand, handlar när det gäller sjuka människor:

"Sjukreglerna kring psykisk ohälsa ska ses över".

Och här är mina tankar i Newsmill kring Alliansens senaste handling när det gäller de allt fler svenskar som drabbas av psykisk ohälsa (min artikel handlar om så mycket mer än rubriken säger. Mitt eget rubrikförslag var: "Ett sjukt samhälle skapar sjuka människor"):

"Därför mår många kvinnor psykiskt dåligt". 

Mors Dag 2013

Många av mina tankar idag på Mors Dag har handlat om min mamma som dog för drygt ett år sedan. Om de vackra minnena jag har från henne.

Jag har tänkt på vilken stark kvinna hon var. Hur hon reste sig så många gånger i sitt liv efter att allt rasade runt omkring henne.

Hur hon efter att samhället tagit hand om hennes två barn, kämpade sig så stark och frisk igen att hon fick tillbaka vårdnaden om mig och min lillebror. Hur många orkar göra en sådan sak, tänker jag? Min mammas drivkraft var kärleken till mig och min bror. Då blir man stark, starkare än man ens vet om att man är.

Jag har tänkt på hur hon gick emot Jante, min mamma. Gick sina egna vägar i stället för i andras fotspår.

Jag är så stolt att vara hennes dotter.

Tack, mamma, för den förebild du är för mig som kvinna.

Jag älskar dig.

Nu och för evigt.

#crop100 - Rensa ut 100 saker på ett år

I min logg i Facebook skrev jag för kanske en dryg månad sedan om att göra mig av med en sak om dagen under ett helt år. Det skulle bli 365 saker under ett år. Om jag sedan sträckte mig till att göra mig av med tio saker om dagen, så, ja, då blir antalet saker jag gör mig av med under ett år härligt lockande för mig. 

Jag har prylberg lite överallt i mitt hem som jag väldigt gärna skulle vilja bli av med. Som så många andra, misstänker jag.

Idag läser jag i DN om Fredrik Wass som tillsammans med Michael Kazarnowich dragit igång #crop100. Det är en utmaning till bloggare och andra i sociala medier (eller vem som helst) att göra sig av med 100 saker under ett år. Helst inte kasta utan sälja eller skänka eller återanvända.

Tanken är att man ska dokumentera det man gör sig av med i t ex sin blogg eller i Twitter eller Instagram.

Vad behöver man då egentligen som människa? Det är så klart upp till var och en att känna efter det, menar Fredrik Wass. Fast han föreslår att man ska föreställa sig att det börjar brinna där man bor och vad man då skulle välja att ta med sig ut från hemmet i den stunden.

"När man rensar på utsidan, då rensar det på insidan", säger Fredrik Wass.

Det är ord som jag instämmer i.

Crop100 handlar om att ändra sin livsstil och att bli medveten. Att ha det man behöver, inte mer, och att göra sig av med prylar för att få mer plats för t ex relationer i sitt liv. 

Mer prylar än man behöver tynger, tycker jag. 

Bra idé, tycker jag!

Vad skulle du ta med dig från ditt hem om det började brinna hemma hos dig?

Själv skulle jag ta med mig mina anhöriga och djur, mina dagböcker och fotoalbum. Kanske laptopen och mobilen också om jag hann.

Bottenrekord i sex när det gäller Sverige

Bottenrekord, nu har vi i Sverige mindre sex än någonsin, läser jag i dagens Aftonbladet. Ännu ett bevis på vad den ökade stressen i samhället gör med oss som människor, tänker jag.

Negativ stress stänger av oss känslomässigt som människor. Vi blir robotar som prioriterar på ett helt annorlunda sätt än vad man gör som människa. Negativ stress gör att vi reagerar som att vi är i krig. Och vem känner lust och längtan att ha sex, intimitet och närhet om man befinner sig i ett krigstillstånd inuti?

Sex är för mig detsamma som närhet. Allt från en smekning, en kram till ja, du vet vad.

För mig är sex livsviktigt för att jag ska må riktigt bra som människa. Att ha lust är för mig att ha lust till livet. Och till människorna.

Lust och sex gör mig glad, lycklig och vacker. Varm i hjärtat och jag blir mer kärleksfull mot alla människor i min närhet. Som ett lyckopiller inifrån mig själv.

Också ett hälsopiller, därför att sex ger bättre immunförsvar. Det är inte skälet för mig att ha sex, fast en positiv "bieffekt". 

Jag känner igen mina egna tankar redan för 20 år sedan i det som det står om i tidningen idag. 

Jag är sorgsen över att se utvecklingen i vårt samhälle. 

Samtidigt är jag glad att man ÄNTLIGEN börjar att skriva om det och lyfta frågan högt. Vad negativ stress gör med oss människor. Den negativa stressen i vårt konsumtionssamhälle innebär ett reellt utrotningshot mot människan. 

Det är hög tid att vi inser det och själva tillsammans med politiker och arbetsgivare skapar ett samhälle som får människor att växa, frodas och ÄLSKA!

Mer närhet till svenska folket!

Det är ett val vi kan göra som människor.

Det handlar om prioritering. 

"Sluta jobba och älska istället".

(Sagt av klok kille på 6 år. Kanske en blivande relationsexpert?)
 
Vad tror du anledningen är till att vi i Sverige idag har mindre sex än någonsin?

Och hur kan vi förändra utvecklingen till ett mer kärleksfullt samhälle med mer närhet? 



P.S. Att inte känna lust kan så klart också ha rent fysiska orsaker. I vissa fall bero på sjukdom. Eller vara orsakad av medicin.


Mer att läsa:

"Att inte ha lust är ett tecken på fattigdom - hur rika vi än må vara". (Aftonbladet)

"Minskad sexlust en politisk fråga" (Eva Franchell)

"Familjen Andersson: Allt ska hinnas" (Aftonbladet)

Ljuvlig kväll

 

Efter en mulen och ibland regnig dag, njöt jag i uterummet ikväll med min katt och lilla Mimmi.

Det var ett så vackert ljus. Blommande hägg och körsbär.

Jag gick ut i trädgården och fotograferade solnedgången.

Det känns som att jag vill spara ögonblick för ögonblick.

En dag i taget.

Ett ögonblick i sänder.

Upploppen i Stockholms förorter

Det som händer i Stockholms förorter nu, anade jag redan för flera år sedan att det skulle hända.

Ökade klyftor i ett samhälle leder till konflikter mellan människor. Vill vi verkligen ha ett konfliktfyllt Sverige?

Det enda vägen till ett samhälle värt namnet, är att minska klyftorna mellan människor. Att brygga broar mellan människor i stället för djupa vallgravar.

Det är min övertygelse.

Det går att förändra. Fast tar tid så som Sverige ser ut idag.

När tilliten i ett samhälle kollapsar blir det så som vi nu ser hur det är i Stockholms förorter.

Det är en tragisk utveckling som vi alla behöver hjälpas åt för att vända.

Jag har inte bott i Husby. Fast jag har befunnit mig som barn bland fattiga människor. Levt tillsammans med andra fattiga i ett område som byggdes till stor del för de som hade det sämst ställt. Bidragsberoende. Arbetslösa. Sjuka. Jag har varit i en mycket utsatt situation som barn där allt kunde gått snett för mig.

Vad var det som gjorde att inte jag kastade sten eller satte bilar i brand i protest mot hur jag och min familj hade det, frågar jag mig själv? 

Kanske för att min mamma höll mig hemma. Förbjöd mig att gå till ungdomsgården. Kanske för att jag flydde in i böckerna och musikens värld i stället. Kanske för att jag skrev ur mig min ilska som jag kände när jag höll på att drunkna i förtvivlan och vanmakt över vår familjs situation. 

Kanske för att jag drömde om en bättre framtid för mig och min familj en dag. Kanske för att jag planerade för det och pluggade för att kunna studera och skaffa mig ett yrke. Kanske för att jag hade ett språk att få ur mig det jag kände? Jag vet inte. 

Vi är alla olika som människor. Samtidigt är vi alla också väldigt lika som människor. De "goda" och de "onda" krafterna finns i oss alla. 

Aggressiviteten och besvikelsen som de unga i Stockholms förorter visar utåtåtriktat vände jag inåt mig själv i stället, periodvis, tror jag. Så småningom blev den aggressiviteten inuti mig själv till ångest. Vilket på längre sikt ledde till min utmattning och min långa sjukskrivning. Vilket har varit en dyr historia både för mig själv, min familj och inte minst samhället. 

Allting har en början ... Allting har ett pris ...

Jag vet inte vilket som är bäst. Aggressivitet som man vänder utåt eller in mot sig själv. Aggressivitet är aldrig något bra, även om vi alla har den känslan som människor. 

Jag tror i alla fall att det allra bästa är att vi vuxna människor skapar ett samhälle som är tillräckligt gott för ALLA människor, stora som små. Att vi stöttar de människor som har det tufft. Att vi skapar ett samhälle där vi kan känna oss trygga och känna tillit också om vi faller. 

Så ser inte Sverige ut idag. Bevisen blir bara allt tydligare och allt svårare att dölja.

Jag försvarar inte på något sätt att man gör en brottslig handling. 

Fast var finns egentligen sanningen om det som sker i Stockholms förorter, undrar jag?  Och lösningen?

Kanske någonstans inuti oss själva.  

Ända sedan bränderna började i Husby har jag funderat över varför inte Fredrik Reinfeldt dykt upp och satt ner foten mot våldet där så som han, förvånande nog, gjorde när det gällde hoten inom Djurgården.  

Har våldet i Husby mindre värde än hoten inom Djurgården för Sveriges statsminister? Eller kan det vara så att Fredrik Reinfeldt använder sig av härskartekniken osynliggörande när det gäller Husby och de andra förorterna kring Stockholm? För att på så sätt hoppas på att i lugn och ro få fortsätta att medvetet nedmontera det före detta välfärdssverige?

En statsminister som gör skillnad på människor skapar inget förtroende för mig. 

Demokrati innebär att alla människor har samma värde.




Lästips:

"Känns som ett krig" (Aftonbladet) 

"Så säger de andra partiledarna" (Aftonbladet) 

"Så löser man inte integrationen" (Aftonbladet)

"Ett gigantiskt misslyckande" (Lena Mellin, Aftonbladet)

"Söderbor ser inte problemen i Husby" (Peter Kadhammar, Aftonbladet)

"Det har blivit värre i Husby de senaste åren" (Dagens Nyheter)

"Brist på mening i tillvaron är en riskfaktor" (Dagens Nyheter) 

"Reinfeldt: Husbyborna måste visa att de accepterar inte detta" (Dagens Nyheter)

 

Första svenska jordgubbarna

Tjejen som sålde svenska jordgubbar utanför Ica Maxi idag hade stora vantar på sig.

Runt omkring gick folk i sina vinterjackor igen.

Vinden var kall. Dimman fick det att bli så mörkt att det kändes som höst.

Fast jag köpte mig en liten "låda" sommar för 45 kronor.

De första svenska jordgubbarna för mig i år.

Odlade i Helsingborg. I växthus.

Gott!

Ulf Kristersson: "... avveckla välfärdsstaten"

Citat ur Ledarbloggen (Daniel Swedin) i Aftonbladet idag:

"Men vi kan ju sluta med ett litet historiskt citat. 1990 var Ulf Kristersson MUF-ordförande och var drivande i att förnya ungdomsförbundets idéprogram. Samma år skrev han följande i Svensk Tidskrift:
”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten.”
Ack detta samförstånd."
Daniel Swedin