tisdag 12 mars 2013

Intervju med mig i Jönköpings-Posten


I förra veckan blev jag till min förvåning uppringd av en journalist från Jönköpings-Posten. Hon skulle skriva en artikel om varför man skaffar sig husdjur och hade hittat till mig via min blogg.

Det var just hur hon hittat till mig som jag tyckte var märkligt och lite spännande.

Så många märkliga saker som har hänt mig sedan jag började blogga. Sådant som jag troligen aldrig fått uppleva annars. Någon gång kanske jag försöker att sammanfatta det i ett blogginlägg.

I artikeln idag står det om att Jönköpings län är ett av de län i Sverige där flest katter och hundar finns registrerade. Mer än var femte hushåll har ett husdjur. Jämfört med Stockholms län där färre än var tionde hushåll har hund eller katt.

I mitt hushåll finns både en katt, en hund och en dvärgvädurkanin. I artikeln svarar jag så här på frågan om min relation till husdjuren:

"Anna-Karin Mattsson bor i Barnarp och har en blogg där hon bland annat skriver om relationen till sina husdjur.

Hon menar att relationen till djur är viktig för människan. Hon tycker sällskapet med exempelvis katter kan vara en källa till glädje, kunskap om andra varelser och bra för hälsan. Hon tror att det är många sjukskrivna som ser fördelen med att ha husdjur.

- Att ha ett djur är kravlöst, säger Anna-Karin Mattsson.

Genom sin hund har hon lärt känna nya människor.

Varför det är många som skaffar husdjur i Jönköpings län kan Anna-Karin inte svara på, men för hennes del är det för att må bra.

- I Barnarp är det en massa folk som har djur, säger hon".


Källa: Jönköpings-Posten, 2013-03-12


Dvärgvädurkaninen är min yngsta dotters. Den är sju år idag och en riktig piggelinkanin.



Min dvärgpudel Mimmi är 1 1/2 år och är sällskap på mina promenader och framför TV:n med mera.



Min katt fyller tolv år på midsommarafton. Hon är lugnet självt. Sover nästan hela dagarna.

måndag 11 mars 2013

Nyklippt och 23 grader (plus)



Idag unnade jag mig en riktig njutaredag. Först åkte jag till frissan och klippte håret. Som bonus får jag massage i en massagestol när frissan tvättar håret på mig. Hur blir det bättre än så?

Efteråt åt jag lunch på stan på ett café.

När jag kom hem gick jag och Mimmi en långpromenad. Det blåste kallt.

Kontrasten var stor när jag satte mig i det inglasade uterummet efteråt.

Där var det 23 plusgrader och både jag, Mimmi och min katt njöt i solen.

Utanför kvittrade fåglarna för fullt.

När jag blundade kändes det som sommar.



söndag 10 mars 2013

Klar med skrivjobb


Idag har jag blivit klar med ett stort skrivjobb som jag jobbat med i mitt företag Skrivklådan!

Det är en så HÄRLIG känsla i mig just nu.

Heja mig!

I did it!

Dags att skriva fakturan!

Ofrihet vs frihet

Kanske behöver man uppleva ofrihet för att verkligen veta vad frihet är?


(Anna-Karin)

Har jag rätt att må bra?


Den här bildens text kan kännas självklar. Fast det är den inte. 

Den sätter igång massor av känslor och minnen i mig.

Minnen från en tid när jag var barn och knappast hade något av detta som bilden handlar om.

Jag mådde dåligt.

Om jag sa det jag tyckte, hände det att jag blev hånad eller nedtryckt.

Det ledde till att jag på många sätt tystnade.

Vem lyssnade på mig då?

Vem lyssnar på den som tystnat?

En period i mitt liv som ung fanns där ingen som lyssnade på mig, inte på det som fanns där inuti mig.

Trygg kände jag mig knappast när vi fick lämna mitt barndomshem, när vi blev vräkta eller när jag blev akut fosterhemsplacerad på obestämd tid utan att ens ha blivit informerad om det i förväg. Jag var tretton år den gången.

Inte heller kände jag mig trygg när min mamma var svårt sjuk och periodvis inlagd och min pappa var i fängelse. Och min lillebror och jag fick bo i olika familjer. Jag visste inte under den tiden var mitt hem var. Jag var en tillfälligt inneboende där människorna visserligen gav mig mat och tak över huvudet, fast där jag ändå inte hörde hemma.

"Att älska vem jag vill ...", ja, det gjorde jag, i mitt hjärta. Jag älskade min pappa och ville bo hos honom. Fast min mamma förbjöd mig det. Släktingar talade illa om honom så att jag hörde det. Om han ringde till mig vågade jag inte uttrycka min kärlek till honom eftersom där var andra som lyssnade när jag pratade med honom och gav mig arga blickar under samtalet. Jag var tyst, avståndstagande mot honom fast att jag älskade min pappa mest av allt.

Rätten att vara stolt över den jag är, har jag jobbat mig till genom självreflektion och också genom att fundera kring människors beteenden i olika situationer.

Jag önskar att alla barn och vuxna en dag har rätten till det som bilden handlar om och också får uppleva det.

Sann kärlek.


lördag 9 mars 2013

Om frihet


Jag har upptäckt hur viktigt det är med känslan av frihet för mig som människa. Känner jag mig "instängd" av olika skäl, ger det mig ångest och starka olustkänslor.

Jag är en gång född fri och vill så vara.

Vad är då frihet?

För mig är frihet bland annat att få uttrycka mig fritt utan att bli hånad, förminskad, förlöjligad eller bestraffad. 

Frihet är att drömma.

Frihet är att känna att jag är ekonomiskt självständig med den inkomst jag har. 

Frihet är frihet från "måsten". Både utifrån och inifrån mig själv. 

Frihet är sann kärlek för mig. 

Frihet är att känna mig trygg i att jag kan vara den jag är. 

Frihet är också ansvar. Både för mig själv och andra.

Frihet är att känna att jag kan göra allt det jag vill göra som inte skadar någon annan.

Vad är frihet för dig? 




fredag 8 mars 2013

Kommentarsgranskning

Den senaste tiden har jag fått kommentarer i min blogg på engelska kopplade till diverse märkliga länkar.

Därför kommer jag under förhoppningsvis en kort period ha kommentarsgranskning här i min blogg.

Egentligen gillar jag inte att ha det så. Fast ibland får man prova olika vägar för att få bort det som troligen är en "robot" som kommenterar här i min blogg.

Bara så att ni vet, ni som läser och eventuellt kommenterar här i min blogg.

Jag släpper igenom alla "normala" kommentarer här i min blogg precis som vanligt.

onsdag 6 mars 2013

När jag är 95 år


När jag är 95 år ska jag promenera varje dag med min lilla hund. Troligen är det inte samma hund som jag har idag. Det skulle i så fall vara ett mirakel. Fast kanske heter hunden jag har då också Mimmi.

Jag ska läsa böcker. Skriva och blogga. Titta på filmer som får mig att skratta och gråta. Romantiska komedier och drama.

Lukta på blommorna som Tjuren Ferdinand, dra in dofterna djupt, ända in till själen.

Sitta i trädskuggan och njuta av ljusspelet från bladverket.

Höra vindens sus och känna den mot min kind.

Träffa människor som jag älskar och mår gott tillsammans med.

Samtala om livet, kärleken och döden.

Jag ska kramas och pussas så mycket som jag har lust till.

Blåsa såpbubblor och berätta sagor ur min fantasi för den som vill lyssna.

Eller berättelser ur mitt eget liv.

Äta jordgubbar och hallon varje dag.

När jag är 95 år ska jag fortfarande känna glädje, lust, njutning ...

Jag ska älska, leka, fantisera och drömma.


Hur ska du ha det när du är 95 år?


Från hjärtat/
Anna-Karin