Helst är det ju så här man vill sitta och bli lagom brun. Men det går inte idag precis. Det är disigt och mulet ute. Ingen sol så långt ögat når just nu. Kallt är det idag också, kanske sju plusgrader.
Jag har ju så gott om tid, nu för tiden, sedan jag fått nästan vuxna barn. Ibland känner jag mig som en tonåring. Jag har så mycket tid att göra sånt jag själv har lust med. Så mycket tid att ta hand om mig själv. Som jag inte haft sedan jag fick barn.
Igår fick jag se att man sålde brun-utan-sol-kräm med 30 % rabatt på apoteket när jag var där. Så jag tänkte, det var länge sedan jag provade något sådant. Om jag ens någonsin provat det. Så jag köpte två tuber, när det nu var så billigt.
Så nu sitter jag här, insmord, och väntar på resultatet. Det brukar bli bra, har jag läst. Lite spännande är det i alla fall. Undrar om jag blir morotsfärgad eller mer äkta solbrun? Om några timmar vet jag.
Undrar hur man får bort färgen om den blir åt morotshållet? Det blir väl till att ta på sig mycket kläder, tänker jag. Och härda ut tills den är borta igen.
Hej Maskroskvinnan!
SvaraRaderaJa många år har det varit tvungen att smörja in sig omn man vill vara brun eller gå till ett solarium,men jag har väl kommit förbi det stadiet.
Nej det är ju inte det,så jag fick klä på mej mellanjackan idag igen.Ja de har stått länge nu
visipporna,och när jag gick in till byn igår såg jag att det fanns böåa vitsippor också det
hade jag inte upptäckt innan.Jo att det behövs regn är inget snack om saken,jag är lite ledsen för min gullviva är försvunnen hade fått den av en arbetskamrat som inte lever längre,så den hade en speciell plats i mitt hjärta att köpa en ny kan inte ta bort den sorg jag känner för en förlorad blomma jag blivit förärad av denne
arbetskamrat.
Ja det ger sig hur sommaren blir i år om den blir en kall sommar eller varm det återstår att se.
Jag önskar dej en trevlig Himmelfärdsdag,denna helgen är också en annan sorgdag för mig min bror dog för 4-5 år sedan på Kristi Himmelfärdsdag,tiden går så fort och jag försöker räkna på om det är 3-4 för lillflickan min son har är 4 och hon var inte född.En sorgens dag visserligen var Kristi Himmelfärdsdagen något senare det året.
Kramar.
Det var vågat!! Det hade jag aldig vågat mig på.
SvaraRaderaJag köpte en slags servett av min frissa förra gången jag var o klippte mig. Hon rekommonderade det varmt. Å fick man dömma av hennes hudfärg så var detta en bra variant av sol. Men inte ens detta har jag provat, Är livrädd att det ska bli flammigt. annars är just detta en bra sak just för mig då jag inte får sitta i solen numera pga min hudcancer.
Berätta hur det gick för dig. Jag är nyfiken.
Tack för dina kommentarer till min Macro blogg
Maskroskvinnan igen!
SvaraRaderaDu förstod mej väl rätt att mina barnbarn
hade inte min bror sett,men jag minns att
min son och hans sambo var hos oss då,men
var ute ett tillfälle när jag fick beskedet.
Det var tungt,hur jag kom igenom den dagen kommer jag inte ihåg men minns jag grät floder.
När jag är vid kyrkan i naum brukar jag tända ett ljus förmina föräldrar och honom.
Jag tänker ofta på de mina och kära.Och sörgs
över att det är så lång väg där mina föräldrar
ligger sen jag operewrade min rygg har jag inte varit i Småland.
Tack för den varma kram.
Kramnar.
Hej Agath!
SvaraRaderaJag missuppfattade nog något, men det spelar ingen roll. Jag förstår att du har det tungt just den här helgen. Att du känner saknad.
Fint att du kunde gråta ändå, det tror jag hjälper till att läka sorgen. Det är fint att tända ljus för dem man saknar eller sörjer, tycker jag. Ta sig en liten stund när man tänker på dem och minns vackra minnen som man har haft tillsammans.
Jag önskar dig allt gott, Agath.
Varm kram
Anna-Karin
Hej Agnetha!
SvaraRaderaÄn så länge har jag bara positiva erfarenheter av brun-utan-sol-krämen. Jag är förvånad själv att det blev så fin färg som det blev. Du kan läsa om det i ett särskilt inlägg som jag skrev delvis för att du gav mig den här kommentaren.
Om du vill vara försiktig och testa dig fram, så kanske du kan göra det på ett ställe på kroppen som inte syns så väl först, tänker jag. Bara en idé som jag fick just nu. Det kunde jag ju själv gjort också. Men jag tog hela kroppen direkt! :)) Sån är jag! :))
Ha en bra helg!
Kram
Anna-Karin