På morgonen i rusningstrafiken när jag skjutsade in äldsta dottern till järnvägsstationen, för att hon ska till Way Out West-festivalen i Göteborg idag, hamnade jag bakom en bil med skylten "Övningskör" i bakrutan.
Jag började tänka på att det gör jag fortfarande. Övningskör. Inte i trafiken kanske. Mera i livet. Varje dag. Varje stund övningskör jag i mitt liv.
Ibland väljer jag fel fil och får välja en annan väg. Ibland missar jag en omkörning. Ibland kör jag ned i diket. Ibland kör jag för långsamt. Det händer att jag kör för fort. Det kan hända att jag, nästan, krockar. Det händer att jag gör det. Krockar.
Ibland flyter trafiken hur bra som helst, jag lägger i rätt växel och jag känner mig fullfjädrad vid ratten. Jag styr bilen, hastigheten och håller undan för farorna. Men plötsligt är jag så nära vägkanten igen. Och det kanske dyker upp en "älg" eller något annat obehagligt. Och jag lägger foten hårt på bromsen och bara hoppas att allt ska gå bra.
Jag övningskör i livet fortfarande. Varje stund.
Jag undrar; kommer jag någonsin att få körkortet? Blir jag någonsin en tillräckligt bra förare i mitt liv?
Eller; är jag det kanske redan?
Jag började tänka på att det gör jag fortfarande. Övningskör. Inte i trafiken kanske. Mera i livet. Varje dag. Varje stund övningskör jag i mitt liv.
Ibland väljer jag fel fil och får välja en annan väg. Ibland missar jag en omkörning. Ibland kör jag ned i diket. Ibland kör jag för långsamt. Det händer att jag kör för fort. Det kan hända att jag, nästan, krockar. Det händer att jag gör det. Krockar.
Ibland flyter trafiken hur bra som helst, jag lägger i rätt växel och jag känner mig fullfjädrad vid ratten. Jag styr bilen, hastigheten och håller undan för farorna. Men plötsligt är jag så nära vägkanten igen. Och det kanske dyker upp en "älg" eller något annat obehagligt. Och jag lägger foten hårt på bromsen och bara hoppas att allt ska gå bra.
Jag övningskör i livet fortfarande. Varje stund.
Jag undrar; kommer jag någonsin att få körkortet? Blir jag någonsin en tillräckligt bra förare i mitt liv?
Eller; är jag det kanske redan?
Det är det som är det fina med oss små människor. Vi blir aldrig fullärda i denna livets skola.
SvaraRaderaJag börjar alltid tok sjunga i bilen när jag ser en skylt med övning kör på.
Ofta till mina passagerares stora förtret.
// ;)
Så bra skrivet. Livet är ju så.
SvaraRaderaKramar / Suss
Hej Samuel!
SvaraRaderaDet stämmer, fullärda i livets skola blir vi aldrig och tur är det, tänker jag.
Ha, ha.. ja, man kan reagera på olika sätt när man får se en bil med skylten "övningskör". :;))
Kram
Anna-Karin
Hej Suss!
SvaraRaderaTack, snälla, för dina fina ord till mig. Jag kikar in hos dig om ett tag. Just nu har jag fullt upp eftersom äldsta dottern håller på att flytta hemifrån. Sedan, när det blir tyst och lugnt igen, då kommer jag att läsa fler bloggar.
Kram
Anna-Karin