Maskroskvinnans 2010

Till förra nyåret skrev jag en lång årskrönika i min blogg. Månad för månad. I år ska jag försöka skriva in några av de viktigaste händelserna som jag varit med om det här året. 2010 har varit ett mer händelserikt, fantastiskt och omtumlande år för mig än jag kunde föreställa mig att det skulle bli. Bland det som känns viktigast för mig just nu är:

1. Jag arbetade i stort sett hela året. Det var många möten med människor. Jag gjorde en artikel med Sanna Ehdin och en artikel med Amy Diamond och så massor av artiklar med mindre kända men ändå härliga och positiva människor. Jag lyckades komma upp i halvtid under en period men kände att där var inte min hälsa ännu. Jag fick backa till 25 % för att ha ett liv i balans.

2. Jag gick emot min flygrädsla som bromsat mig hela mitt liv och flög till Brighton tidigt på sommaren för att möta min dotter där. Det var en underbar upplevelse, jag var helt lugn när jag flög, jag kunde njuta av flygresan och jag känner att jag redan längtar efter nästa flygresa. En stor rädsla inifrån mig själv som jag besegrade. Jag är så stolt över mig själv att jag gjorde det. Brighton var fantastiskt! En sagolik semester som gav mig många härliga minnen och upplevelser.

3. Nästan hela min oas till trädgård slets upp och grävdes sönder när vi gjorde ett stort dräneringsarbete. Det gjorde så ont i mig att se hur de olika rummen jag skapat och de olika älskade buskarna och växterna rycktes upp och försvann. Det var så smärtsamt att jag sökte mig alltmer bort från det till Vättern för att hitta lugnet och närheten till naturen. Hemma var allt en enda stor sandlåda under den heta sommaren. Så småningom fick vi gräs igen och innan året var slut hann vi plantera en ny häck och också en ny paradisbuske. Men det vita syrenträdet hann inte komma på plats. Det står inlindat i garaget och väntar på att komma i jorden till våren. Min trädgård kommer att få skapas om igen till stora delar. Den kommer att bli vacker och full av liv igen så småningom, känner jag. Dessutom mycket mera lättskött.

4. Äldsta dottern flyttade till Borås för att studera till bibliotekarie. Jag är så lycklig att ha henne lite närmre mig igen efter hennes år utomlands. Jag njuter så länge det varar, jag vet att hon redan planerar för utlandsstudier igen.

5. Försäkringskassan och min läkare konstaterade tillsammans med mig att jag efter mer än tio års heltidssjukskrivning återfått 25 % arbetsförmåga. Det kändes så stort för mig. Nu hoppades jag på ett arbete.

6. Jag blev utförsäkrad från Försäkringskassan och det kändes tungt. Det ledde till ökad stress, besök hos Arbetsförmedlingen, läkarbesök och blanketter att fylla i. Jag har fortfarande inte fått besked om när eller hur mycket ersättning jag kommer att få eller om jag kommer att bli sjukskriven igen överhuvudtaget. Det är en oro i mig så här vid nyår, även om jag vill tro att det kommer att lösa sig, jag känner tillit.

7. Praktiken tog slut hos företaget jag jobbat för och jag fick veta att de hade arbete åt mig på cirka 25 %, men att de inte hade möjlighet att anställa mig eftersom det var svårt att garantera mig "riktiga" arbetsuppgifter 25 % året om.

8. Jag bestämde mig för att starta eget som frilansjournalist och arbetade 25 % under hösten. Jag mötte många härliga människor när jag var ute på intervjuer och kände att jag trivdes med det jag gjorde, det gav mig energi och gjorde mig glad. Jag lärde mig nya saker och fick se nya miljöer. Jag tog många nya kontakter med kunder, Almi, banken och Skatteverket. Jag tog betalt för mitt arbete i stället för att jobba gratis. Det kändes minst sagt häftigt! En dröm som jag strävat efter i tio år var verklighet!

9. Jag bloggade ett helt år till även om jag jobbade. Jag minskade antalet inlägg per dag för jobbets skull. Bloggandet är fortfarande en viktig oas för mig. Här kan jag skriva fritt ur hjärtat mina alldeles egna ord och känslor. Det är viktigt för mig att ha den oasen i mitt liv. Jag tycker också om att få dela med mig och kommer att fortsätta att blogga om vad som händer mig i mitt liv och mina tankar och drömmar. Jag kommer också att fortsätta med inläggen "Till en utmattad" om mina erfarenheter kring att få tillbaka hälsan efter en fysisk och psykisk utmattning på grund av stress.

10. Uterummet hann nästan bli färdigbyggt innan vintern kom. Det viktigaste, inglasningen, blev klar två dagar innan all snön föll ner.

11. Jag skrev hundratals dikter och ännu en dröm gick i uppfyllelse; ett antal av mina dikter kom med i en alldeles ny diktantologi som heter "13 poeter söker läsare" och finns att köpa på Vulkan. Det kändes mäktigt att hålla den nya boken i min hand dagen före julafton. Diktantologin är tänkt att ge tröst och hopp åt människor.

12. Jag gav mig in i Facebook-världen och upptäckte att där fanns mycket visdom, många goda och vackra tankar, mycket glädje och mycket inspiration att få och inte minst många härliga möjligheter till människomöten som jag älskar. Facebook har blivit en liten del av mitt liv det här året. För mig är det inte längre så stor skillnad på människomöten i cyberrymden eller möten i det verkliga livet. Jag har fått underbara generösa vänner tack vare Facebook, kanske att jag kan likna det vid att ha brevvänner. Jag har också hittat en hel del "gamla" vänner tack vare Facebook och det är lätt att få tillbaka kontakten med dem i Facebook-världen.

13. Jag mötte bloggaren, poeten och författaren Bob Hansson under Kulturnatta här i Jönköping. Det var ett möte som jag inte kommer att glömma och som jag känner mig stolt över att ha fått vara med om. Jag tycker om att få möta människor som jag t ex läst bloggar eller böcker av, få samtala med dem och få höra deras röst i verkligheten. Möten i cyberrymden räcker långt, men det finns en extra krydda med ett möte i verkliga livet, det kommer till fler intryck som dofter, beröring, ögon som möts, röster, tonläge, mimik, gester med mera.

Förutom allt detta hände det andra rejält omtumlande saker i mitt liv. Men det finns sådant som jag inte bloggar om. När andra människor är inblandade till stor del väljer jag att låta bli att skriva om det i min blogg. Det är respekt för mig.

Tack 2010 för allt du lärt mig, allt du gett till mig, alla människomöten, alla förändringar som hänt som jag ibland känt som jobbiga men som jag tror på längre sikt kommer att leda mig framåt i mitt liv som människa. Framförallt tack för den hälsa som jag återfått ännu mer under det här året.